Thursday, February 18th, 2010
Birgitta Ohlsson blir intervjuad om HBT, de mänskliga fri- och rättigheterna i EU. Nyligen blev vi varse, hur det fungerar, här hemma i Sverige (Amanda Brihed). Att det tummas friskt på dessa här hemma, har vi mer än väl blivit varse (Jesper Nilsson). På det sätt som samhället har utvecklats på de senaste åren, är det föga märkligt att så sker. Det är rejält beska droppar, rakt in i det svenska folkhemmet. Alla trodde på den svenska demokratin och rättsstaten, den goda staten som är till för medborgarna och den enskilde individen. Nu vet vi betydligt bättre, hur den ser ut och arbetar. Hoppas att uppvaknandet svider i skinnet, på de vilka har sussat sött på lilla örat. Det är ett uppvaknande som kommer ge kalla kårar över ryggen på folkhemsidéalisterna, vad de trodde på var sanningen om Sverige. Nu hädanefter vet de betydligt bättre, vad de har att vänta sig. Ingen pardon mot de vilka avviker från den fastslagna normen, eller vill avslöja felaktigheter och den skit som råder. Myndigheter sviker medborgarna- skattebetalarna, eller det mer modernistiska och kundorgenterade … Köparna av socialatjänster? Känns det tryggare nu?
Håll käft och sitt i båten – ett svenskt gisslandrama på tomgång: Skriver Louise Persson. Kan det bli bättre? Kanske inte. Men vi måste ge mothugg mot de, vilka söka förtrycka och förnedra oss. Annars får vi aldrig till en förändring och en förändring måste till, annars halkar vi ytterligare på antidemokratins utförsbacke. Samhället trampar då enbart vidare ner, de mänskliga rättigheterna i backen och vi står som förlorare.
Det innebär en tuff kamp och ett hårt motstånd, från de småpovar som sitter där på sin tron. Troendes på sin gudalika makt, över den enskilde lille människan. Men många små kan bli rätt så stora, när det väl vill sig. Så se upp ni alla småpovar, vi ser och bevakar er. Vi ser och hör er nog, vi vet vad vi vill. Vi ska återvända till den riktiga rättsstaten, där även den lille räknas. Där den lille inte blir till en dörrmatta, under era blytunga myndighetsfötter. Vi är inga dörrmattor, ska ni bli varse.
Intressant
Posted in Mänskliga Rättigheter | Comments Off
Friday, February 12th, 2010
Vi måste våga ifrågasätta i vilket syfte vissa politiker, skriver på det sätt som de gör. I Dagens Samhälle skriver moderaten Catharina Carlsson: “Våga ifrågasätta för barnets skull”. Men för vems skull är det egentligen för och vad har det för innebörd? Det är mer ett inlägg om att det är vissa personer, som inte borde FÅ skaffa barn.
“Samhället vill i dag ”normalisera” alla och sortera dem under rättighetslagar. Detta utan hänsyn till att det kan handla om personer som saknar förmåga att förstå sitt eget bästa.”
Vad som kan tänkas vara “vissa” personer kommer en bit ned:
“Polariseringen mellan historisk tvångssterilisering och dagens signaler om ”normalisering” för alla kan kränka människor, fast på olika sätt.”
Målet tycks snarare vara en fråga, om att bevara den gamla lagen om tvångssterilisering/kastrering och ett bevarande av den (Lag 1944:133 om kastrering). Vissa grupper i samhället borde således kunna tvångssteriliseras, utan att någon medicinsk grund föreligger. Sören Juvas (RFSL) och Amanda Brihed (Fp), tar upp Catharina Carlssons (m) artikel på [Newsmill]. Amanda har även tidigare, tagit upp frågan om tvångssterilisering i [Expressen] och nu dessutom på Liberati. Det blir nu än mer uppenbart, att den gamla skitlagen måste tas bort. Detta eko av rasbiologi och rashygien skall förpassas till historiens sophög, som Dr. Lundborg.
Sören och Amanda skriver:
“Det otäckaste draget i resonemanget kommer sedan när Carlsson för fram uppfattningen att när personer med utvecklingsstörning drömmer om att bli föräldrar skall sjukvård och förvaltare agera.”
Kan bara instämma i detta och länkar till Amandas senaste bloggpost [link]. Det är inte för barnets eller föräldrarnas bästa, utan för statens och förvaltarens skull. Vissa grupper i samhället ska således förbjudas fortplantning? Då på synnerligen skakiga grunder och utan medicinsk bevisföring. Catharina Carlssons (m), skriver i synnerligen luddiga meningar och frasering. Drar alla med någon typ av handikapp, över samma kam. I synnerhet de vilka har någon typ av mentalt handikapp, ovisst vilka och hur grava de är. Det är tydligen någon typ av “normaltillstånd”, som gäller för henne. I så fall vilket då, vad kan betraktas som ett normaltillstånd? Vad detta normaltillstånd skulle vara och bestå i, framgår inte med någon klarhet. Det beskrivs i synnerligen flyktiga och svepande ordalag. Är det homosexuella, eller kanske transsexuella? Intressant vad personer kan hitta på, för att söka bevisa sina moralismer som fakta.
När moral får gå före fakta, slår det helt fel. Icke faktabaserade påståenden som de Catharina Carlsson (m) svänger sig med, påminner mer om de moralismer vilka KD svänger sig med, på samma vis som den kristna ultrahögern i USA gör. Än vad de påminner om en sann demokratisk insikt och fakta, om de frågor hon söker behandla.
Ursprungligen kom länken till Catharina Carlsons artikel, från bloggen Alliansfrittsverige. FUB har en kommentar, i Dagens Samhälle.
Posted in Catharina Carlsson (M), Lag (1944:133) om kastrering, Mänskliga Rättigheter | Comments Off
Sunday, February 7th, 2010
Ett fungerande samhälle, måste baseras på en rättvis lagbok. Utan rättvisa lagar som även uppfattas som sådana, blir det enbart ett rättshaveri. I fronten för detta haveri, huserar FRA-lagen, datalagringsdirektivet och Ipred. Själva beredningen och tillkomsten av dessa, är att betrakta som ett rent rättshaveri. Det säger även vad för slags samhälle, det har blivit de senaste åren. Vad som nu måste införas och där finns inget annat alternativ, är en riktig konstitutionsdomstol [Expressen]. Måttet på en livskraftig demokrati och dess utveckling, är hur rättsstaten behandlar och respekterar sina egna medborgare. Viljan finns nog hos de politiska partiernas gräsrötter, men finns den hos partierna? Som det ser ut för ögonblicket, är det inte troligt. I synnerhet inte hos de regerande partierna, när det är de som pressat igenom de tre största rättshaverierna. Även om de är för fega för att våga stå för just datalagringsdirektivet, under ett valår. Det säger rätt mycket, om de som huserar i toppen. Men det är väl en debatt som mår bra av, om den tystnar och lägger sig.
Hur det innevarande tillståndet i Sverige visar sig, är inte svårt att se [newsmill]. Det syns även i de resonemang som förs av enskilda individer, som exempelvis i religiösa övertoner söker motverka kvinnans rätt i samhället [AB]. Mymlan har tagit upp den tråden och granskar lite närmre. Att det börjar att bränna en del i häcken, står att se i hur APB (Anti Pirat Byrån) har börjat agera. Niklas Starow går in på det i sin senaste bloggpost: “De första inläggen är ganska intetsägande, men sen får Henrik Pontén ett hjärnsläpp av bibliska mått”.
För att råda bot lanserar Moderaterna en kampanj, för att ragga kvinnors röster inför valet [Expressen]. Men som vanligt är de rätt tondöva, när det enbart är megafonretorik. Retorik och praktik, är helt två helt olika saker. Moderaterna och Alliansen i stort, är inget föredömme för de mänskliga fri- och rättigheterna. Gräsrötterna vill en sak. Men centralstyrt från partitoppen, blir det till något helt annat. Förvisso intressant men direkt intetsägande, när det enbart är ett tidigt försök till valfläsk. Av ett betydligt större intresse var LUF:s årsmöte, som kunde åhöras via Bambuser. Där kan vi skönja ett framtida Folkpartiet, när de deltagande hamnar i riksdagen.
Vad som sägs från partitoppen, stämmer dessutom inte med verkligheten. I debatter säger de att det går bättre för Sverige och att de får beröm. Vilket inte helt stämmer, med det praktiska förhållandet [SR], [Fokus], [svt]. Vad som nu behövs är att vidga debatten, till en full transparens för alla och envar. Det är inte för abstrakt, för att kabla ut till en bredare allmenhet. Vad som behövs är att väcka ett större intresse, för ett mer aktivt deltagande. Där är det nödvändigt för rikstäckande medier, att ta täten om det ska ske en positiv utveckling. Men ett måste är det och i synnerhet för SVT, som delvis är ett skattefinnansierat publicserviceföretag. Det är en av de anledningar som utgör grunden, för deras intäckter och syfte. De skall ta täten för att leda det offentliga samtalet ut på bredden, i samhället och fördjupa samhällsdebatten. Klarar de inte av det, har svt därmed förlorat sitt mandat. Det är hårda ord, men inga visor.
Hur demokrati skall fungera, har vi nu i helgen blivit varse. LUF:s årsmöte (Stockholm), har diskuterats och reffererats, över ett flertal plattformar (Twitter, Fb, bloggar). Det om inte tydligjör, det som sagts.
Posted in Demokrati, Mänskliga Rättigheter | 2 Comments »
Thursday, January 7th, 2010
Terrorhotet fortsätter givetvis att leva kvar, det försvinner inte bara sådär. Inte för att det är speciellt stort, men det stora hotet fortlever inne i huvudet på övervakningsförespråkarna. Där har terroristerna redan vunnit sin största seger. Grattis era idioter, ni har verkligen lyckats. Trots massiva och kostsamma investeringar i teknik och lagar så fungerar det inte, vilket redan sagts ett otal gånger. Spaltmetrar har skrivits, belyst både lagtexter och tekniken för insammling av uppgifter.
Viktiga uppgifter ses och uppmärksammas inte trots att de finns där, men de drunknar i mängen av information. Kalsongbombaren missades trots registrering, det var bara 550 000 personer i det registret. Anhöriga hade intressant nog, själva anmält honom till berörda myndigheter. Lösningen ligger inte i, att lagra mer information. Den ligger i att lagra mindre, men av betydligt bättre kvalité. Den ligger i att söka reda på de som begår handlingar,
inte i att masslagra helt oskyldiga personer i masiva databaser, som i den svenska databasen Titan ute på Lovön. Det ligger inte i att samla in allas våra rörelser ute i samhället, surfande på nätet eller kalsonginköp. Att göra på det viset skapar problem, folkrättsligt när vi alla är misstänkta tills vi kan bevisa motsatsen, vilket vi inte kan när det är superhemligt. Det skapar problem med de enorma mängder, helt onödig information som är till ingen nytta.
Den faktiska nyttan ligger inte i terroristhotet. Den kan bara ligga i informationen i sig, då i funktionen som en masskontroll. Nyttan ligger i att det går att ta fram information, om de vilka är lagrade och spåra personer vilka efterfrågas, de vilka är oskyldiga men inte kan skydda sig. Försök att skydda sig, blir då per automatik misstänkt. Finns det hål i personens journal, drar det omgående sökmotorerna till sig. Informationsbristen blir då det misstänkta. Att inte vara sökbar, är att vara misstänkt. Att inte följa det “normala” mönstret, ditt normala mönster är suspekt. Det är riskerna med all automatiserad kartläggning av individer.
Det finns även andra effekter, de mer långsiktiga. Det är vad som inträffar på det personliga planet. Vad som inträffar är viljan att inrätta sig, försöka följa normen och inte sticka ut, följa det “normala” mönstret.
Posted in Massövervakning, Mänskliga Rättigheter, Yttrandefrihet | Comments Off
Saturday, January 2nd, 2010
Manifestation för de vilka offrat sina liv [DN], för demokratin i Iran. Det finns inte ord nog, för att beskriva det offret och lidandet. Ett 30-årigt lidande, under diktaturen i Iran. Det finns inte ord nog, för att beskriva folkets outtröttliga kamp för demokratin. Vi har ännu inte fått se något resultat, av den uppmaning i Politikerbloggen. Där Amanda Brihed, Jens Odsvall och Hanif Irandoost uppmanade utrikesminister Carl Bildt och UD, till att omedelbart öppna dörrarna till den svenska ambassaden i Teheran som tidigare utlovat. När får vi se något resultat, eller är UD med Carl Bildt i spetsen inte hörsamma nog? Vi vill inte tro det, när det allvarligt skulle skada sveriges anseemde i hela mellanöstern. Inte bara i mellanöstern, det blir negativa hågkomster inom stora delar av världen. Framför allt inom den muslimska sfären. Det skulle vara ett stort svek, mot de demokratiska processer och värden vi anser oss gå i främsta ledet för. eller är det kanske gick i främsta ledet för?
Vi fortsätter att stödja Iraniernas rättmätiga kamp, för demokrati och frihet. Mänskliga fri- och rättigheter, kommer att segra i slutendan. Diktaturer faller det säger oss erfarenheten. Regimers brutalitet straffar sig, när tålamodet endar. Det ser vi dagligdags, i utsmugglade video och bildbevis. Det tilltrots regimens hårda hantering av motståndet, ett obeväpnat motstånd mot en beväpnad övermakt. Intressant.
Etiketter: Politik, Iran, Mänskliga fri- och rättigheter, Demokrati
Posted in Demokrati, Iran, Manifestation 2 januari 2010, Mänskliga Rättigheter, Politik | 1 Comment »
