“What applies offline is also valid online – an argument often used against internet communication by legislators – has been
turned around to underline fundamental rights on the internet in a new resolution of the Council of Europe”.

Det skall till mycket, men kan det få debatten här hemma, att komma på rätt köl?
Åtminstone tycks Erik Hultin, se en liten ljusning i mörkret.
Har missat en hel del, av dagens händelser. Farmorgun rapporterar dock vad som pågått.
Vad Farmorgun som jag och många andra gör, är att kämpa för ett fritt internet. Motståndarna försöker skrämma och inbilla andra, att vi vill ha ett laglöst land.
Är en ren oförskämdhet, helt tagen ur luften. Kanske dags att återigen lyfta fram och upp FRA-lagen, lagom till till valårets start.
Enligt Henrik Brors, kan så mycket väl ske.
Här kommer även Telekompaketet med stor säkerhet, att ge en effekt under ordförandeskapet och hur det hanteras.
Det blir ett spännande valår, med nya spelare på plan. Piratpartiet och Feministiskt iniativ. Det öppnar för en hel del, att hålla reda på. Finns en hel del för alliansregeringen, att oroa sig över.

Etiketter:

HADOPI, Fildelning, Internet, Mänskliga rättigheter.

Det nya läget, öppnar upp för det som jag sade i mitt förra inlägg. Nu öppnar det upp, för att införa HADOPI, även i svensk lag. Uppmanar alla och envar, att på det bestämdaste protestera mot vad som pågår.
Klipper in en utomordentlig e-post, av Farmorgun:

“Mina vänner!

För Åsa Torstensson är Sarkozy viktigare än Lena Ek; för Gunnar Hökmark är Sarkozys önskan att slå vakt om upphovsrätten, reglera marknaden och övervaka det franska folket viktigare än Fjellners engagemang, franska och svenska folkets medborgerliga rättigheter. Den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket är förvisso klokt sagt, men om man bara låtsas gapa, får man heller ingenting. Återstår således Olle Schmidt och möjligen några till, som kan rösta antingen med GUE/NGL eller PSE. Inför dessa framtidsutsikter förmår jag inte att ladda om och skriva mejl till dels alla dem jag skrev till om underskrift av Fjellners förslag och dels alla andra för att uppnå en tänkbar majoritet för 138:an och 166:an. Som det känns just nu blir det Piratpartiet för min del, men jag ältar det ännu några dagar. Känner att jag gjort så gott jag förmått, nu måste jag tänka mera på min hälsa. Jag hade ett hjärtstopp i mitten av november, vilket Olof känner till, och måste nu röra på mig mera – gå ut i solen, njuta av våren och låta vinden blåsa bort alla sura tankar.

Ha en skön fortsättning på helgen!”

Farmorguns inlägg har bra länkar till media och bloggar, som den Erik Josefsson driver sakfrågan hårt. Fler bloggar som är på gång:

Lars-Erick, Olle Schmidt, Anders Widén, Nätverket Svart Måndag, Rosemari på kulturbloggen, Mark Klamberg om datalagringsdirektivet, Christofer Cullenberg, om vikten av CRA [PDF], Daniel Risberg, Jesper på Kverulant, Michael Carroll.

Bloggar om:

Politik, Sarkozy, Carla Bruni, HADOPI, IPRED, Telekompaketet, Åsa Torstensson, Henrik Hansson.

De bägga ansåg intressant nog, att det redan finns inskrivet, i den svenska lagstiftningen. Därför skall det släppas till den självreglerande marknaden.
Om ni kommer ihåg debatten över bredbandsöar, som rasade i slutet på 1990-talet och början 2000-talet. Det är samma läge nu, men med olika politiska förutsättningar.
Men däremot ett “direk löfte” från Åsa Torstensson, att regeringen skall “kämpa med näbbar och klor” för våra rättigheter, (Karl sigfrid).
Både som nationell regering, men även under perioden som ordförandeland i EU. Lagar som HADOPI, skall på inget sätt införas, inget kabel-TV-internet, inga bredbandsöar, eller något annat liknande.
Nog för att det redan finns i den svenska lagstiftngen, men man bör också se till att den går att använda i berörda sammanhang.
Utan tilläggen till telekompaketet, finns det risk för att man ser mellan fingrarna. När det begås brott, mot grundläggande fri- och rättigheter.
Allt står på spel och man kan inte vara för övertydlig i det här fallet, anser jag. Fast det vet ju ni redan.
Vi vet det, men hur många av den svenska befolkningen gör det?

Ett löfte som inte är direkt specificerat, säger dock inte så mycket.
Vi vet inte vad för påhitt, som kommer att komma i framtiden. Därför är det svårt, att uttala sig om för eller emot.
Att de inte vill ha något HADOPI-liknande, verkar ju helt och hållet vettigt. Men det är också en tolkningsfråga, att avgöra exakt var gränsen går.
Och där litar jag inte på att varken Åsa Torstensson, eller Henrik Hansson, bejakar våra intressen. D.V.S. Våra egna fri- och rättigheter ordentligt.
Om vi förlorar 138:an i kväll, innebär det att frågan kommer att vara oreglerad, att det blir ett svart hål.

Mer information kommer vartefter, i bloggen Svart Måndag. Så håll koll på, vad som inträffar.

Bloggar om:

Politik, Telekompaketet, Åsa Torstensson, Henrik Hansson, 138, 166, Mänskliga Rättiheter, Alliansen.

Skriv under du med:

Nej till mjukvarupatent

Den svensktextade webbsidan, kan nås på den här länken.
Det är viktigt att stå upp för vår upphovsrätt, vår rätt att publicera under en fri- och öppen licens, friheten att få ta del av den informatio som det medför.

De fyra friheterna: (GNU- FSF)

1. The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
2. The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
3. The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
4. The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.

Det finns fler fria och öppna lisencer, de är presenterade på webbplasen Open Source Iniative.
Det kan inte nog underskrivas och framhålla, vikten av dessa fria licenser. De utgör basen för ett fritt och ekonomiskt gångbart system, för publicering och utveckling av programvara.
Att intresset för fri- och öppen källkod (programvara) har ökat, är synnerligen märkbart om man nu kommer rätt.
Tyvär och intressant är, att det ännu inte är mer allmänt känt, utanför de teknikintresserades krets.
Det är av en vital vikt för hela marknaden, att se till att göra dessa frihetliga lisencer och programvaror mer offentligt kända.
Det ser ut som att Linux på netbook-marknaden, håller på att köra om Microsoft Windows.
Men mer kan dock göras, för att nå ut till en bredare allmenhet.

Det är viktigt i dessa tider, att se om sitt eget hus. Med nya direktiv som Telekompaketet, där tunga företrädare för den proprietära industrin, har ett stort inflytande.
Med skrivningar som: “lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”, söker man styra hela marknaden.
För den som är intresserad av att läsa mer, om alla dessa direktiv, är Erik Josfssons blogg en bra start.
Det är nödvändigt att peka på vad som håller på att inträffa, med vår fria access till internet.
[DN], [SvD],
“Score the First Round for the Public“,
Office of the Privacy Commmissioner Canada, om DPI och internetfiltrering.
Trenden att försöka införa ett kabeltv-internet, där abbonenterna får abbonera på olika webbplatser, är ett hot mot den fria tillgången till information.
Det är något som bara inte bara får inträffa, när det även kan liknas vid en aktiv censur av internet.

För att få ett stopp på den utvecklingen, är det nödvändigt att offentligöra vad som pågår. Det angår oss alla, att så inte får ske.

Initierade bloggar:

Näverket Svart Måndag, Scaber Nestor, Farmorgun, Le domaine d’Anais, Anohitono, Erik Josefsson.

Bloggar om:

Upphovsrätt, Politik, Fri Källkod, Öppen Källkod, Programvara, Datorer, Fildelning, Internet, Mänskliga fri och Rättigheter, Demokrati, Svenska Linuxföreningen, Linux.

HADOPI tillåter avstängning, av användare “three strikes”.
För tillfället är HADOPI stoppat av Nationalförsamlingen, därför måste detsamma in i Telekompaketet.
Av samma anledning, måste därför 138:an vara kvar. Så när Henrik Hansson (poiltiskt sakkunnig, till Åsa Torstensson), skriver att vi inte har förstått, påstår at [DN] och HAX, har halkat snett.
Måste man undra hur det står till på våra departement, med deras sakkunnighet.
Hur frågorna har behandlats, ser inte direkt sakkunnigt ut, snarare rent amatörmässigt och klantigt ut.
Först var det 166:an som det klantades med, nu ser det ut att bli 138:an som riskeras, därmed kommer HADOPI införas.
HADOPI lagen upprätthålls av en myndighet, när sådana frågor skall avgöras av domstolsmydigheten. Allt annat skulle frångå den upparbetade, demokratiska lag och domstolspraxis vi har.

Scaber Nestor skräder inte orden, “Regeringen ljuger om telekompaketet?”.
Det är med hänvisning till den citerade Jörgen Samuelsson, i [DN:s] artikel.

“Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten
till tak över huvudet.”

Det är nästintill tak överhuvudet, när det är növändigt att ha en fast anslutning. Hur annars betala räkningar, när det är nästintill omöjligt på annat sätt.
Att kommunisera med vänner och bekanta, kanske inte är nödvändigt för Jörgen Samuelsson, men vi andra sociala varelser anser det.
Annat av vikt är sökandet efter kunskap, hur ska det gå till när vi blir spärrade, när internet blir en bredbandsö.
Eller kanske som ett kabelTV internet, när det blir tvunget att abbonera på webbplatser, som operatören tillhandahåller.
Hur bra är det för kommers och en bra konkurrens? Intressant är, att det tycks byråkraterna anse. Byråkrater som Henrik Hansson och Jörgen Samuelsson.

Per Pladdrar, Varför inte?, Techrisk,
Farmorgun, Olof, Erik Hultin, Jinge.

Bloggar om:

Politik, Henrik Hansson, Åsa Torstensson, Telekompaketet, HADOPI, Demokrati, Nät neutralitet, Mänskliga Rättigheter.

“Regardless of the AP’s intent, Singleton’s tough talk about those who “walk off with our work” fueled speculation
that search engines (Google) or news aggregators (The Huffington Post) are now in the AP’s crosshairs.
Singleton, talking of “misguided, unfounded legal theories,” even raised the possibility of litigation for those not
following the rules”.

Det är Per-Ola Mjömark som Twittrade artikeln.
Det är nu AP som angriper den nya tiden och internet, hur information sprids och används. Hur bakåtsträvande är det lovligt att bli?
Lika baktsträvande som det franska partiet UMP, som nu tydligen lider av inbördeskrig enligt Anaïs på Le domaine d’Anais: Kriget mot Nätet blir inbördeskrig.
De framstår som enbart löjliga i sina försök att låsa ned nätet, om det inte vore en så allvarlig situation.
Frankrikes Nicolas Sarkozy och Stephen Carter CBE Storbritanien, är de som går i första ledet för att låsa ned och låsa in.
De har lyckats få till omskrivningar, av A138 till Telekompaketet. Det tillåter att HADOPI införs, som ett EU direktiv. Även om HADOPI röstades ned i Franska Nationalförsamlingen, kan den komma tillbaka.
Något sådant får vi inte låta ske, här måste vi ta strid för våra mänskliga fri- och rättigheter, även på internet.

En sådan strid står nu i Tyskland, där de har censurerarat Wikileaks tyska domän enligt Jonas Jonsson.
Läs hela artikeln på NEWSMILL.

“Wikileaks har återigen blivit censurerat, och det tyska domän namnet “wikileaks.de” har blivit avstängt ifrån den
tyska domänregistreringen “DENIC”.

Det efter att Wikileaks publicerat dokument över ACTA, men även hur Australien censurerat Wikileaks lista
över den hemliga censurlista över webbplatser, som Australien olagligen uppfört.

Det är en utveckling vi inte vill se här hemma, det vi vill ha är detsamma som Norge. Här går NRK i främsta ledet, för ett modernt media företg.
Sverige och EU ser nu ut att halka efter den övriga världen, mycket hänger här på Infrastrukturminister Åsa Torstensson. Klarar Sverige att stå upp för de mänskliga fri- och rättigheterna, på samma sätt som Norge gör det?
För de som kan deltag gärna i den Debatt och föreläsning i Göteborg 18 April.
Det är NSM medarbetaren Xor, som står för arrangemanget.

Lite skojigt om hur mediaindustrin, har agerat mot sina egna kunder genom åren, bjuder guardian.co.uk på.
DN tycker att de bloggande riksdagspersonerna, röner lite eller inget intresse.
Nu är det föga förvånande, när det vanligtvis finns ytterst lite matnyttigt och av intresse, inte allt för sällan är kommentarsfälten stängda.
Vill man ha kontakt med intresserade, är det bara till att öppna för kommentarer och ta det som kommer.
Bloggen måste inte uppdateras dagligen, huvudsaken är det innehåll som presenteras är av intresse.

Bloggar om:

Åsa Torstensson, Infrastruktur, Internet, HADOPI, Amendment 138, Nicolas Sarkozy, Stephen Carter.

Sverige och England ligger till exempel långt före Tyskland och Spanien vad gäller avreglering av telekommarknaden, vilket i sig är intressant ur ett nationellt perspektiv, när vi bör ligga i framkanten, inte halka efter som det ser ut nu.
Det är bäddat för konflikter. Vän av ordning kan med rätta fråga sig vad den explosiva upphovsrättsfrågan
gör i ett sådant paket? Svaret är enkelt, den sittande franska regeringens uppfattning om vad Internet är och skall vara:
centralstyrt, fritt från upphovsrättsintrång och framför allt med franskt innehåll.

Sedan långt tidigare har denna inställning väckt ont blod, i samband med en rapport om den europeiska kulturindustrin.
Både Christoffer Fjellner och Olle Schmidt gjorde då viktiga insatser,
för att stödja den franske socialisten och sarkozykritikern Guy Bono och förklarade, med ministrarna Ask och Liljeroths stöd,
att det helt enkelt inte är proportionellt att stänga av medborgare från Internet.
Alltså proportionellt i förhållande till handlingen att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material utan tillstånd
från upphovsrättsinnehavaren. Direkt i samklang med regeringens då färska ställningstagande mot Renforsutredningen.
Dessvärre höll infrastrukturminister Åsa Torstensson inte den svenska fanan lika högt när rådet avslutade sin
förstabehandling av telekompaketet.
Kanske för att hon inte förstått att paketet handlade mer om reglering av innehåll än infrastruktur?

Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör
“lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”. Finns sådana skrivningar fortfarande kvar.
Med HADOPI som tänkbar Europeisk modell sopas alla sådana nyanser bort. Nu handlar verkligen telekompaketet nästan *bara* om innehåll och
kontroll/övervakning av vad medborgare gör med sina internetabonnemang.
Le domaine d’Anais: HADOPI har passerat Franska Nationalförsamlingen och ligger nu i konstitutionsdomstolen, för att pröva om den är förenlig med Fransk grundlag.
Förslaget att inrätta HADOPI-lagen, “Högsta Myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet” (“la Haute Autorité pour la Diffusion des #uvres et la Protection des Droits sur Internet; HADOPI) börjar ta form.

Majoritetsbeslutet i förstabehandlingen att rättsvårdande myndigheter är högsta instans även på nätet håller i skrivande stund på att förhandlas
bort. Det nästan världsberömda förslaget 138 görs om för att tillåta HADOPI och dess kommande systerorganisationer i EUs medlemsländer.

Direktiven som ska garantera medborgarnas rätt till Internet behöver naturligtvis gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov.
Eva-Britt Svenssons förslag 166 går ut på att inskränkningar i denna rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv.
Men även detta majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet. Det är också djupt oroväckande att europaparlamentets ledamöter inte
röstar för självklarheter som norska Post- og teletilsynets definition av användares rättigheter.
Ingår även i amendment 111, om ett neutralt och öppet internet, “network neutrality”:

Principles of network neutrality:

1. “Internet users are entitled to an Internet connection with a predefined capacity and
   quality.
2. Internet users are entitled to an Internet connection that enables them to
   - send and receive content of their choice
   - use services and run applications of their choice
   - connect hardware and use software of their choice that do not harm the network.
3. Internet users are entitled to an Internet connection that is free of discrimination with
   regard to type of application, service or content or based on sender or receiveraddress”.

.

Norge ligger här i fronten, med NRK:s nya satsning på öppenhet och tillgänglighet.

Ingen majoritet alltså. Begriper de vad de gör?
Förslagen 166 och 138 till Telekompaketet, har nu radikalt skrivits om.
Telekompaketet i sin nuvarande form tillåter HADOPI, styckar upp Internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter
säljas tillbaka till oss som enskilda tjänster.

Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas eventuella ansvar för innehållet på Internet eftersom inskränkningar i
rätten till detta innehåll riskerar drabba enskilda individer.
Med individen som utgångspunkt kommer rättsäkerheten i fokus, och faktum är att det är just rättsäkerheten
som är en förutsättning för tilltron till elektroniska kommunikationer överhuvudtaget.
Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt och lönsamt Internet dämpas eller helt utebli.
Lagförslagen om hemlig teleavlyssning, FRA, trafikdatalagring och IPRED har också en ekonomisk konsekvens.
Det förvånar att inte en borgerlig regering kan läsa just den skriften på väggen.
De nuvarande skrivningarna till Telekompaketet, öppnar upp för en diskriminering av programvara, applikationer och tjänster. Långt bortom den differentiering som av tekniska skäl ibland kan vara
nödvändig för att se till att trafiken på nätet flyter.

Det kan även ses som ett hot, mot både fri- och öppen källkod. Programvara och applikationer. Företrädarna för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte lyckats göra sin röst hörd i de pågående förhandlingarna. Dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, förespråkas även av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Det är en av de företagsekonomiska sektorer, som ökar och blomstrar. Trots den ekonomiska krisen.

Vänligen/Jens O.

Till normalbilden hör även, att servern är nedlåst eller chrootad. Både för lokala användare, som för den anonyma delen.
Användarna är därmed låsta, till sitt användar konto och till den anonyma delen, om en sådan finns.
Vad som kan tänkas finnas i övrigt på disken- diskarna, är inte nåbart för utomstående eller för lokala användare.
Om de inte har fått inloggningsuppgifter, som brukligen tilldelas de som är serveradministratörer.

Svensk Myndighetskontroll går noga igenom bevisningen, som är framlagd för att bevisa olaglig fildelning.
Det ser snarare ut som en förflyttning av filer, på deras lokala dator och inte mellan fjärrservern och deras egen lokala maskinen.
Vilket kommentatorerna påpekar, i sina svar. Operatören är nu inte villig att bara sådär enkelt, släppa ifrån sig uppgifter.
Kraven måste vara betydligt högre ställda, än på den bevisföring som föreligger. Det är en domstolspraxis, som nu skapas.
Om jag drivit en illegal filserver, hade jag överhuvudtaget inte använt ftp, utan tunlat krypterat.

Telekompaketet eller infrastrukturdirektivet, har tagit en ny vändning. Nu är 138:an dödad i COREPER.
Det ser ut att bli fritt fram, för att HADOPI införs och inte 138:an.
Direktivet kommer med de skrivningarna inte att vara i huvudsak om infrastruktur, när HADOPI hanterar upphovsrätten.
Där blir nedlåsning och avstängning en norm för internet, normen är att alla med en anslutning är potentiella förbrytare.
intressant att EU skulle bli en utveckling av demokratin, nu ser vi det rakt motsatta inträffa.
Farmorgun tar upp det som borde ha varit normen. Nät neutralitet, bevarandet av demokratin på nätet.
Nu blir det en brant uppförsbacke, för att återvinna de demokratiska principerna.

Något som Alliansen bör tänka på är vad Erik Hultin har att säga om konsekvenserna, inte bara på att en viss lag kan behövas.
Det kommer med all säkerhet få en politisk betydelse, både i det kommande EU valet och i riksdagsvalet nästa år.
Vad som måste beaktas är vad konsekvenserna blir av alla dessa nya lagar, när de kommer att samverka och konvergera.
Vad det faktiskt står i lagtexterna, har större betydelse än lagens syfte. Det är vad som står i lagen som är avgörande, inte dess syftet.
Vi har nu FRA-lagen och IPRED. Datalagringsdirektivet, är på god väg, förhandlingar över ACTA pågår i hemlighet. Där vi får bättre information från utländska media, än vad vi får från svenska.
Skrivningar till det kommande Telekompaketet, som enbart gynnar samma särintressen (amendment AT&T) som IPRED och ACTA, där HADOPI just passerat Franska Nationalförsamlingen.

De demokratiska fri- och rättigheterna sätts ytterligare på spel, när ett fåtal tunga lobbygrupper och deras särintressen, tillåts fritt tillträde och andra skjuts åt sidan.
Var ligger det regeringsdugliga, i att sätta både våra nationella intressen på spel, som att sätta vår demokrati på undantag. Ligger det i Centerpartiets intresse, att åsamka demokratin en stor skada?
Hur resonerar de övriga Allianspartierna runt de demokratiska sammanbrottet, vi kan stå inför med den förda politiken?
Farmorgun har en hel del intressant skrivet, om de politiska knölerierna runt de olika lagarna och avtalen.
Samtidigt skriver Second Opinion, om vad media rapporterar kring fildelning: “Fel i medierna om att fildelningen minskat“.
Rikstäckande media väljer här att felaktigt rapportera, om vad som faktiskt har sagts om IPRED och den minskade trafiken, införandet skulle ha fått.
[GP], [SvD], AB], [Expressen] citerar TT felaktigt, enligt Sebastian Gadd-Färnlöf. Det är sådan information som allmänheten läser, tror är sanning och fakta, när det är en dessinformation.

Bloggar som skriver, om FRA och IPRED:

Christian Engström (pp), Niklas Starow, HAX,
Rick Falkvinge (pp),

Media:

[SvD], [SvT],
[Nyheter24], [Metro],
[Expressen], [DN].

Bloggar om:

Politik, IPRED, Fildelning, Internet, FRA, Säpo, Alliansen, Demokrati.

Det ser ut om i IPRED1 frågan, att vi håller på att bli utsålda, till ett fåtal stora företag och organisationer.
IPTEGRITY har en analys: “How the EU is bargaining away the Internet”:

“Political deals are being done which remove users rights to distribute Internet content, impose conditions on Internet access and which could permit broadband providers to limit access to a specified list of websites or a premium paid-for Internet. Net neutrality, and millions of Internet businesses, are under threat if this goes ahead“

.

Det rör lite smått på sig, när det kommer till ACTA. Enligt [DN]
är frågan om ACTA-sekretessen, på väg att bli en riksdagsfråga. Det är bra att våra parlamentariker, får upp frågan på sina bord.
Det är mer som borde upp på bordet, för att bli mer allment känt och det är Telekompaketet.
Det är direktivet för infrastruktur och internet, där det nu åter är Britterna och Frankrike. Som går i första ledet, för att införa ändringar i infrastrukturpaketet, som inte skall vara där. Frankrike försöker föra in skrivningar om upphovsrätt, i ett tekniskt direktiv avseende skydd av nätverk.
Det är det franska “Three Strikes”, eller som det även kallas [HADOPI].

Det är samma model, som Nya Zeeland har sagt nej till [NBR]

“Prime Minister John Key has announced the government will throw out the controversial Section 92A
of the Copyright Amendment (New Technologies) Act and start again.”

Karl Sigfrid har tidigare tagit upp frågan, i posten Samtidigt i Nya Zeeland.
Det är vad den svenska regeringen borde göra, inte som nu vara tysta och passiva i frågan.
Det är den svenska ståndpunkten 32a (A166) i Telekompaketet, som nu förvanskas av Frankrike och Britterna.
Det kommer kraftigt att influera och inskränka, de mänskliga fri- och rättigheterna samt tillgången till internet, eller som det även kallas “nätneutralitet”.
Risken är överhängande för stora ekonomiska skador på e-handel, när användare och företag får det vesäntligen svårare, när den fria tillgången till internet upphör.

Jag tror som Michael Gajditza: “När verktygen skapats och väl finns på plats så kommer de också att utnyttjas!”
Låter vi detta få fortsätta och få fotfäste, är det svårt att se vart det slutar.
Det är intressant när det nu i verklighet, är vi bloggskribenter vilka är de som tar iniativet.
Det går mer över från att reagera, till att agera och ta iniativet.
Det ser vi inte minst nu i: Liza Marklund fallet, som ser ut att vara en PR-kupp.

Bloggar om:

ACTA, Telekompaketet, Amendment 166, Amendment 138, Internetcensur.