Vad som nu borde utredas är de kopplingar som synes föreligga, mellan den svenska polismyndigheten och lobbyistorganisationer, samt även mot justitiedepartementet som det ytterst ansvariga departement. Hur pass involverat är departementet i vad som pågår, måste få framkomma i offentligheten. Det sätter även ljuset på de ACTA-förhandlingar som pågår och de påtryckningar som utövas, från främmande makt och storföretag. Sveriges agerande innebär ett direkt undersättande av rättstrygghet, transparens och ett avkall på de mänskliga fri- och rättigheterna. Sveriges agerande bryter även mot de fria marknadsprinciperna, när nu mäktiga särintressen otillbörligen får råda och tillåts, att direkt påverka vår lagstiftning. Samma särintressen som nu till synes, söker ytterligare påverka vår lagstiftning. En gång en gräddfil in till lagstiftaren, alltid en gräddfil in, åtminstone in till den nuvarande.

Här måste det nu till en revision och översyn, av både departement och av polismyndigheten. Blir det ett maktskifte i September efter riksdagsvalet, bör det bli ett av den nya regeringens premierade uppgifter. Det kommer att bli en nödvändighet, för ett upprättande av det nu skadade förtroendet. Det nu synnerligen skadade förtroendet, skadar enbart den demokrati och de spelregler som gäller. Åsidosätts de på det sätt som gjorts, undermineras rättsstaten och ytterst samhället (Maria Ferm, Mats Pertoft mp). Det är i sig ytterligare en diskussion, som med nödvändighet måste föras i det offentliga rummet och få gehör. Den bredare diskussionen om våra demokratiska principer i mer generella termer, i all den stund den överhuvudtaget förs numer. Det oturliga läge vi har idag, påminner mer om ett medeltida maktcentralistiskt och teokratiskt system, än det är av ett äkta liberalt dito.

Håll käft och sitt i båten – ett svenskt gisslandrama på tomgång: Skriver Louise Persson. Kan det bli bättre? Kanske inte. Men vi måste ge mothugg mot de, vilka söka förtrycka och förnedra oss. Annars får vi aldrig till en förändring och en förändring måste till, annars halkar vi ytterligare på antidemokratins utförsbacke. Samhället trampar då enbart vidare ner, de mänskliga rättigheterna i backen och vi står som förlorare.

Det innebär en tuff kamp och ett hårt motstånd, från de småpovar som sitter där på sin tron. Troendes på sin gudalika makt, över den enskilde lille människan. Men många små kan bli rätt så stora, när det väl vill sig. Så se upp ni alla småpovar, vi ser och bevakar er. Vi ser och hör er nog, vi vet vad vi vill. Vi ska återvända till den riktiga rättsstaten, där även den lille räknas. Där den lille inte blir till en dörrmatta, under era blytunga myndighetsfötter. Vi är inga dörrmattor, ska ni bli varse.

Intressant

“Till de arbetspsykologer som envisas med att skriva i utredningsunderlag och presentationsunderlag att jag är en HAN som behöver få utrymme hos en arbetsgivare att LÅTSAS vara en HON. Som envisas med att jag behöver en arbetsgivare som LÅTER mig vara TRANSSEXUELL på HELTID. Som om jag överhuvudtaget hade ett VAL.

Till de människor som hävdar att det jag behöver är en arbetsgivare som låter mig vara transsexuell på heltid för att jag behöver uttrycka min SEXUALITET PÅ HELTID.

Som om jag sprang runt i orange hotpants och rosa boa på arbetet, hade gruppsex fem gånger innan lunch varje arbetsdag och förväntade mig en jävligt stor julbonus varje år för min fantastiska lockiga frillas skull. I wish. Världen kanske skulle vara ett bättre ställe då?”

Så får det absolut INTE gå till. Det tyder på ett negligerande av fakta, över vad transsexualism är och innebär. Det bryter mot både etiska värderingar, samt mot den värdegrund som råder. Kan man inte bete sig som en människa, skulle kanske en svinstia passa bättre. Har inte varit med om något liknande, trots att jag arbetat inom offentlig vård sedan 1983. Det bryter mot allt, vad vett och sans heter. Vore det upp till mig, skulle dessa personer sparkas omgående. Avlegitimeras som psykolog och betala skadestånd, för att sedan sparkas ut. Det finns ingen ursäkt, för hur ett sådant beteende förklaras eller bortförklaras. Det finns helt enkelt ingen sådan ursäkt, eller bortförklaring. Vad som sker och har skett, är inte mer eller mindre än ett brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna. Det här ska vara Sverige 2010, men det ser snarare ut som … Ja jag vet inte vad, historiens sophög kanske, den som Dr. Lundborg tillhör.

Det är enbart samma gamla lösningar, vilka senare visat sig vara stora misstag. Skillnaden på nu och då är, att Sverige nu är djupt involverat i krigets Afghanistan. Vi för altså en aktiv strid mot det afghanska folket, inte bara mot en liten Talibanmilis. Det är vad som måste förstås, helhetsbilden och inte den politiskt motiverade synen. Den doktrinen sitter fortfarande fast i en kallakrigets doktrin, baserat på ww.2 och inte den nuvarande krigsskådeplatsen. Att fortsätta med samma metoder som det nu används, är enbart kontraproduktivt. Idéerna och kunskaperna över hur det ska bedrivas föreligger sedan lång tid tillbaka, men är inte det politiskt korrekta. Det politiskt korrekta kan således ge monumentala bakslag, i den krigsföring som berivs. Krig kan bara utföras på den angivna skådeplatsen och under de givna förhållanden som råder, inte inne från ett ombonat regeringskansli eller parlament. Där anges reglerna och ramarna, inte hur den direkta striden förs. Står det i konflikt med vad som anges från de militära ledarna, måste situationen gå till en ny bedömning. Ska vi vara där och delta, eller dra oss ur? Som situationen är, finns det inte många valmöjligheter. Antingen axeptera kriget och krigets vilkor som de är, eller dra sig ur.

“Samhället vill i dag ”normalisera” alla och sortera dem under rättighetslagar. Detta utan hänsyn till att det kan handla om personer som saknar förmåga att förstå sitt eget bästa.”

Vad som kan tänkas vara “vissa” personer kommer en bit ned:

“Polariseringen mellan historisk tvångssterilisering och dagens signaler om ”normalisering” för alla kan kränka människor, fast på olika sätt.”

Målet tycks snarare vara en fråga, om att bevara den gamla lagen om tvångssterilisering/kastrering och ett bevarande av den (Lag 1944:133 om kastrering). Vissa grupper i samhället borde således kunna tvångssteriliseras, utan att någon medicinsk grund föreligger. Sören Juvas (RFSL) och Amanda Brihed (Fp), tar upp Catharina Carlssons (m) artikel på [Newsmill]. Amanda har även tidigare, tagit upp frågan om tvångssterilisering i [Expressen] och nu dessutom på Liberati. Det blir nu än mer uppenbart, att den gamla skitlagen måste tas bort. Detta eko av rasbiologi och rashygien skall förpassas till historiens sophög, som Dr. Lundborg.

Sören och Amanda skriver:

“Det otäckaste draget i resonemanget kommer sedan när Carlsson för fram uppfattningen att när personer med utvecklingsstörning drömmer om att bli föräldrar skall sjukvård och förvaltare agera.”

Kan bara instämma i detta och länkar till Amandas senaste bloggpost [link]. Det är inte för barnets eller föräldrarnas bästa, utan för statens och förvaltarens skull. Vissa grupper i samhället ska således förbjudas fortplantning? Då på synnerligen skakiga grunder och utan medicinsk bevisföring. Catharina Carlssons (m), skriver i synnerligen luddiga meningar och frasering. Drar alla med någon typ av handikapp, över samma kam. I synnerhet de vilka har någon typ av mentalt handikapp, ovisst vilka och hur grava de är. Det är tydligen någon typ av “normaltillstånd”, som gäller för henne. I så fall vilket då, vad  kan betraktas som ett normaltillstånd? Vad detta normaltillstånd skulle vara och bestå i, framgår inte med någon klarhet. Det beskrivs i synnerligen flyktiga och svepande ordalag. Är det homosexuella, eller kanske transsexuella? Intressant vad personer kan hitta på, för att söka bevisa sina moralismer som fakta.

När moral får gå före fakta, slår det helt fel. Icke faktabaserade påståenden som de Catharina Carlsson (m) svänger sig med, påminner mer om de moralismer vilka KD svänger sig med, på samma vis som den kristna ultrahögern i USA gör. Än vad de påminner om en sann demokratisk insikt och fakta, om de frågor hon söker behandla.

Ursprungligen kom länken till Catharina Carlsons artikel, från bloggen Alliansfrittsverige. FUB har en kommentar, i Dagens Samhälle.

Hur det innevarande tillståndet i Sverige visar sig, är inte svårt att se [newsmill]. Det syns även i de resonemang som förs av enskilda individer, som exempelvis i religiösa övertoner söker motverka kvinnans rätt i samhället [AB]. Mymlan har tagit upp den tråden och granskar lite närmre. Att det börjar att bränna en del i häcken, står att se i hur APB (Anti Pirat Byrån) har börjat agera. Niklas Starow går in på det i sin senaste bloggpost: “De första inläggen är ganska intetsägande, men sen får Henrik Pontén ett hjärnsläpp av bibliska mått”.

För att råda bot lanserar Moderaterna en kampanj, för att ragga kvinnors röster inför valet [Expressen]. Men som vanligt är de rätt tondöva, när det enbart är megafonretorik. Retorik och praktik, är helt två helt olika saker. Moderaterna och Alliansen i stort, är inget föredömme för de mänskliga fri- och rättigheterna. Gräsrötterna vill en sak. Men centralstyrt från partitoppen, blir det till något helt annat. Förvisso intressant men direkt intetsägande, när det enbart är ett tidigt försök till valfläsk. Av ett betydligt större intresse var LUF:s årsmöte, som kunde åhöras via Bambuser. Där kan vi skönja ett framtida Folkpartiet, när de deltagande hamnar i riksdagen.

Vad som sägs från partitoppen, stämmer dessutom inte med verkligheten. I debatter säger de att det går bättre för Sverige och att de får beröm. Vilket inte helt stämmer, med det praktiska förhållandet [SR], [Fokus], [svt]. Vad som nu behövs är att vidga debatten, till en full transparens för alla och envar. Det är inte för abstrakt, för att kabla ut till en bredare allmenhet. Vad som behövs är att väcka ett större intresse, för ett mer aktivt deltagande. Där är det nödvändigt för rikstäckande medier, att ta täten om det ska ske en positiv utveckling. Men ett måste är det och i synnerhet för SVT, som delvis är ett skattefinnansierat publicserviceföretag. Det är en av de anledningar som utgör grunden, för deras intäckter och syfte. De skall ta täten för att leda det offentliga samtalet ut på bredden, i samhället och fördjupa samhällsdebatten. Klarar de inte av det, har svt därmed förlorat sitt mandat. Det är hårda ord, men inga visor.

Hur demokrati skall fungera, har vi nu i helgen blivit varse. LUF:s årsmöte (Stockholm), har diskuterats och reffererats, över ett flertal plattformar (Twitter, Fb, bloggar). Det om inte tydligjör, det som sagts.

Kan bara hålla med i det löjets skimmer, som två skribenter sprider. Det är Eva Sternberg och Hanne Kjöller. Att Birgitta Ohlsson inte skulle kunna vad män alltid har gjort, är minst sagt fånigt. Kvinnor behöver inte stanna hemma enbart på grund av en graviditet, om det inte föreligger några medicinska indikationer för det. Ett ministerjobb är per deffinition, ingen medicinsk diagnos. Tror nog att Mark Klamberg blir en utmärkt hemmapappa, när det så är dags. Tror nog även att flertalet pappor, både vill och kan stanna hemma och ta hand om barnen. Kommer väl ihåg min egen far, som fick försörja en familj på fem personer. På den tiden var kvinnor tvingade till att säga upp sina arbeten vid en graviditet, det var dessutom ingen pensionsgrundande sysselsättning. Gravida hemmafruar har således sumpat rätt många pensionspoäng, som de nu i realiteten saknar. De är idag pensionärer eller ett köttberg, som en viss herre sade för några år sedan. Är det den tiden vi vill se åter? Objektiviseringen av det kvinnliga könet, som den kvinliga frigörelsen ville få bort?

Kan fullt ut tänka mig, att dessa skribenter vill återinföra kyrkogång. Det som farfars mor fick genomlida. Kyrkogång var det som kvinnor fick göra, efter en förlossning. De tvingades till att gå kyrkogången fram, för att be församlingen och prästen om ursäkt och bli återtagna i församlingen. De var ju kvinnor som fött barn och var därför orena. det var inte för 200 år sedan, utan vid 1900-talets början. Vilka vill vi ha, vid det svenska rodret? Betänk även på att det finns de vilka tycker att det är finfint att vissa minoriteter i samhället, skall förbjudas fortplantning. Intressant?

Min politiska sida, Mörten, SVD Ledarblogg, Skriet från kärnfamiljen, Trollhare, Monica Green, Iniskogen, Per Pettersson, Carina Boberg, Maria Byström, Scaber Nestor, Charlie Weimers, Rasmus Jonlund, Linnéa Darell.

Lånar en del länkar.

Ansats, Unni Drougge, Linnéa Darell, Utsikt från höjden, Calle Fridén, Feminix, Philip Wildenstam, Barcelona – Stockholm, Trollhare, Palena Inn, UNT – ledarbloggen, Karin Sennefelt, Politik och poesi, Mellan Sabb och Skogis, Another CyborgManifesto, Helena Bergman, John Johansson, Per Pettersson, HBT-sossen, Liberati, Maria Abrahamsson, Carina Boberg, Adventskalendern, Kraschkurs, Skriet från kärnfamiljen, Intersektionell Solidaritet och frihetlig socialism, Linus Fremin, F! Västra Götaland, Christian Valtersson, Runo, Ansats, Rooten, Anna Kaagaard Kristensen, Maria Byström, Yami och pandorna.

Det är de stora trafikvolymerna i sig, som är det egentliga syftet. Inte en signalspaning mot militära mål, eller mot terrorister. Den trafiken kommer man inte åt den vägen när de inte kommunicerar på ett sådan vis, att informationen enkelt låter sig extraheras. Av den anledningen är det den “normala trafiken”, som är av större vikt. Den är betydligt enklare, att extrahera och indexera. Den har även ett exportvärde, på den internationella marknaden och kan säljas i bulk. Exempelvis information om Iranska medborgare i Sverige, till de Iranska myndigheterna. Givetvis fyller det även ett inhemsk behov, det på samma sätt som det forna östblocket, Kina, Burma och Iran gör idag. De bedriver den typen av massövervakning och masskontroll, av sina egna medborgare. Det är här vi måste leta efter det egentliga syftet, för att lösa problemet. Kontrollen över de egna medborgarna och den inhemska marknaden är av större vikt för det nationella intresset, än av de militära yttre hoten.

Idag är sådan information, av den tyngsta dignitet. Nationens intresse av de egna medborgarnas förehavanden, är än viktigare för både näringsliv och av yttre politiska anledningar. Det är idag information som kan bytas, mot annan likvärdig information. Eller varför inte i utbyte mot viktiga handelsavtal, eller andra politiska överenskommelser? Det är information som genererar inkomster till statskassan, dock utan att synas i normala ekonomiska beräkningar. Det är enskilda personers normala förehavanden, rörelser, kommunikation och förflyttningar i samhället som är det intressanta. Därav den synnerligen slafsiga och folkrättsligt vidriga FRA-lagen, men även tillkomsten av den än värre teledatalagringsdirektivet. Allt under förespeglingen att det skulle vara för nationens säkerhet, eller skydda oss mot brottslighet.

Carl Bildts inlägg kan därför inte ses som något annat, än ett försvarstal för de egna icke bevisade teserna. Gång på gång, har dess motsats bevisats. Det negativa för den demokratiska utvecklingen, står att finna. Den finns redan som en manifest kunskap med Berlinmurens fall, som ett monument över en fallerad masskontroll av de egna medborgarna. Det står att finna i hur Kina tvingas öppna upp, i hur Iran eftersöker och behandlar sina egna medborgare, det utefter våra lagar och tekniska lösningar som en stående modell och ursäkt. Intressant är dock hur både Alliansen och Carl Bildt, vidmakthåller sina teser. Trots att det bevisligen inte fungerar, så som det angivna syftet och endamålet försöker påvisa.

De förlegade modeller som regeringen arbetar efter, ställer oss alla förundrade över det verkliga syftet med införandet. Skadeverkningarna står i uppenbar dager, när vi ser dem varje dag i våra nyhetsrapporteringar. Det går inte att skydda en nation via repressiva lagar. Det hjälper deffinitivt inte den demokratiska processen, när demokratin så allvarligt riskerar att skadas. En demokrati bevaras bäst, via ett bevarande av de mänskliga fri- och rättigheterna, inte att demontera dem. Sönderfallet av hela östblocket under 1980 och 90-talen, lyser som en varnande fyrbåk. Vi kan inte låta det bero, när vi redan vet slutresultatet. Vad Carl Bildt och därmed Alliansen lägger fram, måste med nödvändighet annalasyseras och kritiseras. Mark Klamberg har en annalys över det nya centret, för att möta just IT-hot (SvD, MSB). Det är likvärdigt med vad vi redan har kommit fram till, inom annalysgruppen för Människorättsnätverket Svart Måndag.

“Failing to show results may lead to more European Union sanctions on aid. Brussels cut Bulgaria’s access to millions in aid in 2008 over its failure to punish corrupt officials and crime bosses.”

Bulgarien befinner sig under ett mycket hårt tryck, från övriga EU nationer att införa datalagringsdirektivet. Vi har under förra året åsett hur Irland behandlades, för att rösta rätt om Lissabonfördraget. Även Sverige är under tryck, att införa direktivet. Men Alliansregeringen mörkar, för att inte göra det till en valfråga. Därför lär vi inte se någon debatt i riksdagen, inför det kommande riksdagsvalet. Det är dels en svår teknisk och grundlagsteknisk fråga, men den är även mycket abstrakt. Hur förstå hur det kommer att påverka oss direkt, men inte minst långt in i framtiden? Det är en rätt hög abstraktionsnivå, men inte omöjligt att förstå konsekvenserna.

Först måste innebörden klart framgå, i vad det innebär. Direktivet innebär, att all kommunikation övervakas och lagras under en viss tid. Åker jag med lokaltrafiken, kommer resorna med accesskort att registreras, inköp på Systembolaget med kort registreras. Allt lagras hos en central myndighet, inklusive beloppet och varan. Det gäller även mina kontakter, med just myndigheter och andra inrättningar. Det blir en inte allt för liten mängd data som registreras och lagras. Ca: 3 miljoner svenskar, har ett Facebookkonto. Så många kommer att övervakas bara av den anledningen, direkt av FRA. Kommunikationen ska även övervakas och lagras, då via datalagringsdirektivet. Det blir ofantliga mängder med information, som registreras och som skall sparas. Det blir ohanterliga mängder, det skapar i sig en stor osäkerhet i systemen. Det finns mycket små möjligheter till kontroll över att vad som lagras, är en korrekt information över oss och öppnar naturligtvis för mycket stora misstag och missbruk.

Fick ett svar på min tidigare artikel: “Det är så demokrati borde se ut” från Erik Jennische, en medarbetar åt Madeleine Sjöstedt. Med tanke på det program de föreslår inom Folkpartiet, för kommunikation med oss medborgare. Tog i samband med det upp problematiken, med vad det kan innebära och fick det här svaret:

“Ok, jag förstår din poäng. Övervakningsproblemen kan dessutom bli allvarliga även i en kommun med den stora informationssamling som finns på socialkontor mm. Därför måste man hitta en bra princip för vilken information som ska vara tillgänglig och vilken som inte ska vara det.”

Det är just poängen när även den kommunikationen, blir övervakad och lagrad. Ska all kommunikation verkligen massövervakas för att lagras och är det nödvändigt, för att bekämpa grova brott och terrorism? Det av helt oskyldiga? Det är helt barockt att så faktiskt ska ske, när det till absolut största delen är helt irrellevant information för brotsbekämpning. Skit in skit ut, blir en bra och intressant konsekvens. Det kommer att påverka, alla delar av våra liv. Privat som offenligt, i kontakter med myndigheter och vänner, familj som bekanta.

Vi måste säga stopp, innan det är försent. Är det väl på plats, som med FRA-lagen och deras kablar nu är inkopplade. Finns det ingen riktig återvändo.