Archive for the ‘Immaterielrätt’ Category
Saturday, February 27th, 2010
Förtroendet för rättsstaten och rättstryggheten den rubbas, när personer som Jim Keyser, eller mutpolisen som han även kallas. Polisen som fick tjänstledigt av Åklagaren Håkan Roswall, för att arbeta för upphovslobbyisterna, Warner Brothers. Det var Jim Keyser som utförde den uppmärksammade razzian av TPB, på uppdrag av åklagaren Håkan Roswall, förmodligen i strid mot svensk lag och efter ett troligt ministerstyre, av av dåvarande justitieminister Thomas Bodström. Nu är Keyser åter i tjänst och ska utreda mål avseende upphovsrättsbrott på internet, men på vems uppdrag? Är det för den svenska polisen, eller på den amerikanska upphovsrättslobbyns vägnar? Det kan vi inte helt säkert veta, med tanke på den historik som föreligger. Det är ett direkt hot och en antites mot de demokratiska principer, vi anser oss leva efter och verka efter. En av de viktigaste grundpelarna i det svenska samhället, polisens våldsmonopol och vår nationella frihet. Vad som står klart efter det är kopplingarna, eller snarare då “hundkopplet” runt vår juridiska nacke och nationella självbestämmande. Sverige agerar som en liten lydig vovve, skäller högt men gnäller ynkligt inför sin husse.
Vad som nu borde utredas är de kopplingar som synes föreligga, mellan den svenska polismyndigheten och lobbyistorganisationer, samt även mot justitiedepartementet som det ytterst ansvariga departement. Hur pass involverat är departementet i vad som pågår, måste få framkomma i offentligheten. Det sätter även ljuset på de ACTA-förhandlingar som pågår och de påtryckningar som utövas, från främmande makt och storföretag. Sveriges agerande innebär ett direkt undersättande av rättstrygghet, transparens och ett avkall på de mänskliga fri- och rättigheterna. Sveriges agerande bryter även mot de fria marknadsprinciperna, när nu mäktiga särintressen otillbörligen får råda och tillåts, att direkt påverka vår lagstiftning. Samma särintressen som nu till synes, söker ytterligare påverka vår lagstiftning. En gång en gräddfil in till lagstiftaren, alltid en gräddfil in, åtminstone in till den nuvarande.
Här måste det nu till en revision och översyn, av både departement och av polismyndigheten. Blir det ett maktskifte i September efter riksdagsvalet, bör det bli ett av den nya regeringens premierade uppgifter. Det kommer att bli en nödvändighet, för ett upprättande av det nu skadade förtroendet. Det nu synnerligen skadade förtroendet, skadar enbart den demokrati och de spelregler som gäller. Åsidosätts de på det sätt som gjorts, undermineras rättsstaten och ytterst samhället (Maria Ferm, Mats Pertoft mp). Det är i sig ytterligare en diskussion, som med nödvändighet måste föras i det offentliga rummet och få gehör. Den bredare diskussionen om våra demokratiska principer i mer generella termer, i all den stund den överhuvudtaget förs numer. Det oturliga läge vi har idag, påminner mer om ett medeltida maktcentralistiskt och teokratiskt system, än det är av ett äkta liberalt dito.
Posted in Grundlagen, Immaterielrätt, Korruption, Liberalism, Mänskliga Rättigheter, Politik | 2 Comments »
Saturday, April 25th, 2009
Scaber Nestor hänvisar till ett intressant dolument. Ett remissvar från 2001.
REMISS DS 2001:13 från SFIR – Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd.
Föreningen anser att det bör kunna ställas ansvarsgrundande krav på en tjänsteleverantör såsom mellanhand.
Sådana krav behöver inte endast relatera till hur de förhåller sig till innehållet i vad som förmedlas utan även till hur mellanhanden har inrättat sina tjänster tekniskt, ekonomiskt eller personellt till att förhindra konflikter med de intressen som uppbär ansvarsreglerna i deras relation till innehållsförmedlingen. Direktivet syns inte uppställa hinder mot en sådan ansvarsutvidgning. Den som etablerar ordningar för att inte nås av kännedom om informations olaglighet, eller som reser hinder mot att få kännedom därom, bör kunna nås av ansvar härför
Ansvarsfrihet bör mer allmänt inte gälla för den som inrättar sin verksamhet som tjänsteleverantör till att etablera system som omöjliggör skyndsamma ingripanden eller eljest innebär kringgåenden av de syften som uppbär avvägningen av ansvar enligt direktivets syften.
Ursprunligen från Jakob Heidbrink
Det finns mer att lägga till, med en gammal bloggpost av mig, om SFU och Jan Rosén. I kommentarsfältet finns en del listor av intresse, som finansiärer till SFU.
Det har blivit en rejäl soppa, av hela rättegången mot TPB. Hur kan något sådant få inträffa i ett land som kallar sig för en rättsstat?
Här får helt klart andra intressen ta överhand, över hur ett juridiskt rättssystem fungerar. Industriella företrädare får härja fritt, i våra domstolar, stöka, bestämma och fälla personer, på synnerligen vaga grunder.
Enligt Svensk Myndighetskontroll, stinker det om TPB-rättegången. Artikeln förklarar snabbt och kort, varför Danowsky gavs ett sådant utrymme och fick lägga fram material, som försvaret inte hade fått ta del av.
Media och bloggar:
SvD, DM, Metro, Realtid, DN, ProjO, DI, SydSV, AB, DN 2, DN 3, NyT, SvD 2, SMP, KvP, SydSv, SvD 3, DN 4, SvD 4, Expressen, Jinge, Satmaran, Anarkia, HAX, Yngre MedelåldersBloggen, Nulla dies Sine linea, Farmorgun, Henrik Nyberg, Juristens funderingar.
Posted in Fildelning, IPRED1, Immaterielrätt, Jan Rosén, REMISS DS 2001:13 SFIR, SFIR, SFU | Comments Off
Monday, April 13th, 2009
Nu blossar striden upp mellan oss, som föredrar fri- och öppen källkod och fanatikerna på Microsoftsidan.
En artilkel på [IDG] reffererar till Brandon Le Blanc, en av de fanatiker som slirar på sanningen.
Le Blacn påstår att Microsoft ökat sin försäljning av Windows på netbooks, från 10% till 96% av netbooks.
Vad Le Blanc inte säger, är att det är förbehållet den amerikanska marknaden samt ute i butik.
Chris Kenyon (Canonical) kallar Le Bancs framförande för: “Microsoft, FUD and the netbook market“.
“While FLOSS software has been improving year on year, the launch of the Asus eeePC with Linux
in late 2007 sparked a extraordinary chain of events.
We saw an increase in the number of models of computers shipping with Linux, the acceleration of the PC industry’s knowledge
of how to work in a non-Windows environment and the repeated extension of XP’s shipping life”.
Det är en allt för välkänd strategi från Microsofts sida, att sprida en skevande information (FUD).
Det har pågåt sedan starten när Microsoft anser, att mjukvarumarknaden skall vara proprietär och inlåst.
Vilket står i skarp kontrast till Fri- och öppen källkod (programvara), när det är så mycket mer. Det är även en användar filosofi, där rättigheterna även gäller för just användare.
De fyra friheterna:
- The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
- The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
- The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
- The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.
Ser man till de fyra friheterna, är det intressant och enkelt att förstå Microsofts oro, när det ger både användare och utvecklare kontroll. Det är inte en enskild rättighetsinnehavare, när mottagaren även har rättigheter. Från källkoden till den färdiga produketen.
När Microsoft och deras bunsförvanter, enbart tillhandahåller en sluten och osäker binär, den enskilda applikationen.
Med en applikation baserad på fri- och öppen källkod, innebär det full kontroll för mottagaren, när alla har tillgång till källkoden.
Rätttigheterna passerar även över till mottagaren, som därmed frigörs från leverantören och kan anlita någon annan om det anses befogat.
Det är befogat att använda fri- och öppen källkodsprodukter, när inlåsnings effekten som den proprietära marknaden medför ellimineras.
Den fria och öppna modellen, för att tillhandahålla “lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”.
Kan mycket väl anses hotad, när ny lagstiftning har införts som Ipred, kommer att införas som Telekompaketet och ACTA.
Vilka kommer att få ställa kriterierna, och därmed deffiniera hela marknaden?
Oron är här mycket befogad, när vi inom rörelsen och aktörer på denna marknad, inte direkt deltar i dessa nya förhandlingar.
Erfarenheten från diskussionerna runt Ipred, talar sitt tydliga språk.
Bloggar om:
Politik, IPRED, Fildelning, Fri Källkod, Öppen Källkod, Programvara, Datorer, Linux.
Posted in ACTA, Fri källkod, GPL, IPRED, Immaterielrätt, Linux, Microsoft, Nätneutralitet, Telekompaketet, Öppen källkod | Comments Off
Sunday, April 12th, 2009
Uppdatering:
Michael Geist:
Wikileaks has posted additional original ACTA documents, including draft language for several sections of the treaty. The leaked documents are consistent with earlier reports on the Enforcement of Intellectual Property Rights Chapter. The leak package also includes the Canadian non-paper on institutional arrangements for ACTA (Canada has since supplied draft treaty language that has not been leaked).
The one document this is completely new is the release of the non-paper on International Enforcement Cooperation and Enforcement Practices, which would form Chapters 3 and 4 of ACTA. The basis for discussion for the International Enforcement Cooperation (Chapter 3)
Michael Geists annalys är i sammstämmighet, med vad vi andra har erfarit efter att ha läst igenom dokumenten.
Hur var det egentligen med öppenheten, när det kommer till ACTA?
“Det förekommer rykten om att det i ACTA-förhandlingarna skulle diskuteras t ex utökade möjligheter för tullen
att genomsöka mp3-spelare och datorer efter illegalt nedladdad material. Detta är fel. Förhandlingarna innehåller heller inget alls som gäller Internet.
Vi skulle under alla förhållanden motsätta oss om sådana förslag kom upp”.
Det skriver medlemmarna i Riksdagens Näringsutskott.
Enligt [DN]: Nya Acta-dokument motsäger uppgifter från riksdagspolitiker
Fyra borgerliga ledamöter i näringsutskottet, skriver att läckta uppgifter om de hemliga Acta-förhandlingarna är fel. Deras uppfattning motsägs dock av uppgifter som DN.se tagit del av.
Läser man vad som stå i den läckta [filen], står det klart och tydligt att så visst är fallet. Det är ett dokument, som i stort enbart handlar om upphovsrätt, eller som det står IPR.
“An interlocutory injunction may also be issued, under the
same conditions, against an intermediary whose services are being
used by a third party to infringe an intellectual property right.”
Article 2.6: Scope of Border Measures
1. This section sets out the conditions of action by the competent
authorities when goods are suspected of infringing intellectual
property rights, within the meaning of this agreement, when they are
imported, exported or in-transit.
2. For the purposes of this section ‘goods infringing an intellectual
property right’ means goods infringing any of the intellectual property
rights covered by TRIPS. With the exception of the protection of
undisclosed information and layout-designs (topographies) of integrated
circuits.
3. Where a traveler’s personal baggage contains goods of a
non-commercial nature within the limits of duty-free allowance and
there is no material indications to suggest the goods are part of
commercial traffic, each party may consider to leave such goods, or
part of such goods outside the scope of this section.
Det finns skrivningar med direkt hänvisning till att det ska införas i brottsbalken, utan att parlamentet skall få lägga sig i. Trots att det på Regeringens webplats, står att det skall vara en: “Ökad öppenhet i ACTA-förhandlingarna”.
Mycket intresssant läsning erbjuder de filer, som Erik Josefsson, tillhandahåller för nedladdning.
[NIR_2008_1_sidorna_57_till_68.pdf],
[NIR_2008_3_sidorna_282_till_292.pdf],
[st07759-ex02.en08.pdf]
Bloggar om Wikileaks och ACTA:
Xor, m00ns, HAX, Karl Sigfrid, Niklas Starow.
Media:
Nyheter24.
Bloggar om:
Politik, ACTA, Wikileaks, Yttrandefrihet, Demokrati, Alliansen, Näringsutskottet, IPR.
Posted in ACTA, Immaterielrätt, Karin Pilsäter, Mänskliga Rättigheter, Politik, Yttrandefrihet | 4 Comments »
Monday, March 30th, 2009
Nätverksneutralitet är att föredra, framför den typ av trafikkontroll och filtrering, som nu framkommer vid analyser av skrivningar till telekompaketet.
För att genomföra kontrollen (trafic management, trafic shaping), krävs en djup genomläsning (DPI) av paketströmmarna genom nätverket.
Nu är trafik kontroll i sig intressant nog inte skadligt, det är en nödvändighet för att styra trafiken. En springande punkt är ordet policy eller regler, till kontroll och filtrering.
Men med satta regler (policies) där DPI är en förutsättning, öppnar för att leverantören kan diskriminera och förhindra, -censurera trafik utifrån -applikation, -protokoll.
Eller ett för någon part, ett misshagligt innehåll -censur. Det innebär att trafiken, genomsökes för eventuella brott mot dessa regler.
Vem sätter reglerna och vad som är lagligt? Det är en mycket viktig fråga.
Det skall inte läggas på leverantören eller på något särintresse. När det är de rättsvårdande, myndigeternas uppgift att utreda och eventuellt beivra brott.
Återigen ser vi samma typ av skrivningar som i IPRED1, där särintressen gynnas till förmån för rättssäkerheten.
Telekompaketet är ett infrastrukturdirektiv, där trafiken över ett nätverk, skall säkerställas och skyddas.
Inte uppfylla upphovsindustrins särintressen eller andra sådana intressen, av att kontrollera och styra vad användare föredrar och kommunicerar med över nätverket.
Här får vi även ytterligare ett verktyg för stasmakten, att kontrollera sina medborgare med.
Det öppnar även upp för att diskriminera, andra leverantörer av innehållstjänster, än de som avtalar med operatören.
Ett minskat utbud för kunder och en diskriminerande marknad, med inlåsningseffekter som följd.
De användarfientliga skrivningarna till telekompaketet, som nu föreligger. Är direkt skrivna, för upphovsindustrins särintressen.
I stället för att användare, har rätt att nå destination (-er), använda applikationer (programvara) erhålla och leverera ett innehåll, enligt eget gottfinnande som i övriga livet.
Allt sådant riskerar att filtreras ut och spärras (censureras), om det inte är godkänt av den leverantören och av vissa särintressen.
Det som skall garanteras i en infrastruktlösning, är garanterad nåbarhet och leverans. Både för ett eget material, som för att nå ett av eget gottfinnande.
Det äventyras nu av de befintliga kontraproduktiva särskrivningarna, till infrastrukturdirektivet där de inte hör hemma.
När de är anpassade för upphovsrätt, inte för infrastrukturlösningar.
Refferenser: Monica Horten ( http://www.iptegrity.com ) 01628 672155 och Benedetta Brevini, Patrik Fältström (paf), Erik Josefsson ( http://www.erikjosefsson.eu/ ).
Övriga refferenslänkar i texten.
Bloggar om:
Politik, EU, Telekompaketet, Filtrering, Deep Packet Inspection, Censur.
Posted in Deep Packet Inspection, EU, Immaterielrätt, Innehållstjänst, Jacques Toubon, Mänskliga Rättigheter, Nätneutralitet, Politik, Telekompaketet, Trafic Management, Trafic Shaping, Yttrandefrihet | Comments Off
