Skriv under du med:

Nej till mjukvarupatent

Den svensktextade webbsidan, kan nås på den här länken.
Det är viktigt att stå upp för vår upphovsrätt, vår rätt att publicera under en fri- och öppen licens, friheten att få ta del av den informatio som det medför.

De fyra friheterna: (GNU- FSF)

1. The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
2. The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
3. The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
4. The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.

Det finns fler fria och öppna lisencer, de är presenterade på webbplasen Open Source Iniative.
Det kan inte nog underskrivas och framhålla, vikten av dessa fria licenser. De utgör basen för ett fritt och ekonomiskt gångbart system, för publicering och utveckling av programvara.
Att intresset för fri- och öppen källkod (programvara) har ökat, är synnerligen märkbart om man nu kommer rätt.
Tyvär och intressant är, att det ännu inte är mer allmänt känt, utanför de teknikintresserades krets.
Det är av en vital vikt för hela marknaden, att se till att göra dessa frihetliga lisencer och programvaror mer offentligt kända.
Det ser ut som att Linux på netbook-marknaden, håller på att köra om Microsoft Windows.
Men mer kan dock göras, för att nå ut till en bredare allmenhet.

Det är viktigt i dessa tider, att se om sitt eget hus. Med nya direktiv som Telekompaketet, där tunga företrädare för den proprietära industrin, har ett stort inflytande.
Med skrivningar som: “lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”, söker man styra hela marknaden.
För den som är intresserad av att läsa mer, om alla dessa direktiv, är Erik Josfssons blogg en bra start.
Det är nödvändigt att peka på vad som håller på att inträffa, med vår fria access till internet.
[DN], [SvD],
“Score the First Round for the Public“,
Office of the Privacy Commmissioner Canada, om DPI och internetfiltrering.
Trenden att försöka införa ett kabeltv-internet, där abbonenterna får abbonera på olika webbplatser, är ett hot mot den fria tillgången till information.
Det är något som bara inte bara får inträffa, när det även kan liknas vid en aktiv censur av internet.

För att få ett stopp på den utvecklingen, är det nödvändigt att offentligöra vad som pågår. Det angår oss alla, att så inte får ske.

Initierade bloggar:

Näverket Svart Måndag, Scaber Nestor, Farmorgun, Le domaine d’Anais, Anohitono, Erik Josefsson.

Bloggar om:

Upphovsrätt, Politik, Fri Källkod, Öppen Källkod, Programvara, Datorer, Fildelning, Internet, Mänskliga fri och Rättigheter, Demokrati, Svenska Linuxföreningen, Linux.

Chris Kenyon (Canonical) kallar Le Bancs framförande för: “Microsoft, FUD and the netbook market“.

“While FLOSS software has been improving year on year, the launch of the Asus eeePC with Linux
in late 2007 sparked a extraordinary chain of events.
We saw an increase in the number of models of computers shipping with Linux, the acceleration of the PC industry’s knowledge
of how to work in a non-Windows environment and the repeated extension of XP’s shipping life”.

Det är en allt för välkänd strategi från Microsofts sida, att sprida en skevande information (FUD).
Det har pågåt sedan starten när Microsoft anser, att mjukvarumarknaden skall vara proprietär och inlåst.
Vilket står i skarp kontrast till Fri- och öppen källkod (programvara), när det är så mycket mer. Det är även en användar filosofi, där rättigheterna även gäller för just användare.

De fyra friheterna:

1. The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
2. The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
3. The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
4. The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.

Ser man till de fyra friheterna, är det intressant och enkelt att förstå Microsofts oro, när det ger både användare och utvecklare kontroll. Det är inte en enskild rättighetsinnehavare, när mottagaren även har rättigheter. Från källkoden till den färdiga produketen.
När Microsoft och deras bunsförvanter, enbart tillhandahåller en sluten och osäker binär, den enskilda applikationen.
Med en applikation baserad på fri- och öppen källkod, innebär det full kontroll för mottagaren, när alla har tillgång till källkoden.
Rätttigheterna passerar även över till mottagaren, som därmed frigörs från leverantören och kan anlita någon annan om det anses befogat.
Det är befogat att använda fri- och öppen källkodsprodukter, när inlåsnings effekten som den proprietära marknaden medför ellimineras.

Den fria och öppna modellen, för att tillhandahålla “lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”.
Kan mycket väl anses hotad, när ny lagstiftning har införts som Ipred, kommer att införas som Telekompaketet och ACTA.
Vilka kommer att få ställa kriterierna, och därmed deffiniera hela marknaden?
Oron är här mycket befogad, när vi inom rörelsen och aktörer på denna marknad, inte direkt deltar i dessa nya förhandlingar.
Erfarenheten från diskussionerna runt Ipred, talar sitt tydliga språk.

Bloggar om:

Politik, IPRED, Fildelning, Fri Källkod, Öppen Källkod, Programvara, Datorer, Linux.

Sverige och England ligger till exempel långt före Tyskland och Spanien vad gäller avreglering av telekommarknaden, vilket i sig är intressant ur ett nationellt perspektiv, när vi bör ligga i framkanten, inte halka efter som det ser ut nu.
Det är bäddat för konflikter. Vän av ordning kan med rätta fråga sig vad den explosiva upphovsrättsfrågan
gör i ett sådant paket? Svaret är enkelt, den sittande franska regeringens uppfattning om vad Internet är och skall vara:
centralstyrt, fritt från upphovsrättsintrång och framför allt med franskt innehåll.

Sedan långt tidigare har denna inställning väckt ont blod, i samband med en rapport om den europeiska kulturindustrin.
Både Christoffer Fjellner och Olle Schmidt gjorde då viktiga insatser,
för att stödja den franske socialisten och sarkozykritikern Guy Bono och förklarade, med ministrarna Ask och Liljeroths stöd,
att det helt enkelt inte är proportionellt att stänga av medborgare från Internet.
Alltså proportionellt i förhållande till handlingen att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material utan tillstånd
från upphovsrättsinnehavaren. Direkt i samklang med regeringens då färska ställningstagande mot Renforsutredningen.
Dessvärre höll infrastrukturminister Åsa Torstensson inte den svenska fanan lika högt när rådet avslutade sin
förstabehandling av telekompaketet.
Kanske för att hon inte förstått att paketet handlade mer om reglering av innehåll än infrastruktur?

Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör
“lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”. Finns sådana skrivningar fortfarande kvar.
Med HADOPI som tänkbar Europeisk modell sopas alla sådana nyanser bort. Nu handlar verkligen telekompaketet nästan *bara* om innehåll och
kontroll/övervakning av vad medborgare gör med sina internetabonnemang.
Le domaine d’Anais: HADOPI har passerat Franska Nationalförsamlingen och ligger nu i konstitutionsdomstolen, för att pröva om den är förenlig med Fransk grundlag.
Förslaget att inrätta HADOPI-lagen, “Högsta Myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet” (“la Haute Autorité pour la Diffusion des #uvres et la Protection des Droits sur Internet; HADOPI) börjar ta form.

Majoritetsbeslutet i förstabehandlingen att rättsvårdande myndigheter är högsta instans även på nätet håller i skrivande stund på att förhandlas
bort. Det nästan världsberömda förslaget 138 görs om för att tillåta HADOPI och dess kommande systerorganisationer i EUs medlemsländer.

Direktiven som ska garantera medborgarnas rätt till Internet behöver naturligtvis gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov.
Eva-Britt Svenssons förslag 166 går ut på att inskränkningar i denna rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv.
Men även detta majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet. Det är också djupt oroväckande att europaparlamentets ledamöter inte
röstar för självklarheter som norska Post- og teletilsynets definition av användares rättigheter.
Ingår även i amendment 111, om ett neutralt och öppet internet, “network neutrality”:

Principles of network neutrality:

1. “Internet users are entitled to an Internet connection with a predefined capacity and
   quality.
2. Internet users are entitled to an Internet connection that enables them to
   - send and receive content of their choice
   - use services and run applications of their choice
   - connect hardware and use software of their choice that do not harm the network.
3. Internet users are entitled to an Internet connection that is free of discrimination with
   regard to type of application, service or content or based on sender or receiveraddress”.

.

Norge ligger här i fronten, med NRK:s nya satsning på öppenhet och tillgänglighet.

Ingen majoritet alltså. Begriper de vad de gör?
Förslagen 166 och 138 till Telekompaketet, har nu radikalt skrivits om.
Telekompaketet i sin nuvarande form tillåter HADOPI, styckar upp Internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter
säljas tillbaka till oss som enskilda tjänster.

Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas eventuella ansvar för innehållet på Internet eftersom inskränkningar i
rätten till detta innehåll riskerar drabba enskilda individer.
Med individen som utgångspunkt kommer rättsäkerheten i fokus, och faktum är att det är just rättsäkerheten
som är en förutsättning för tilltron till elektroniska kommunikationer överhuvudtaget.
Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt och lönsamt Internet dämpas eller helt utebli.
Lagförslagen om hemlig teleavlyssning, FRA, trafikdatalagring och IPRED har också en ekonomisk konsekvens.
Det förvånar att inte en borgerlig regering kan läsa just den skriften på väggen.
De nuvarande skrivningarna till Telekompaketet, öppnar upp för en diskriminering av programvara, applikationer och tjänster. Långt bortom den differentiering som av tekniska skäl ibland kan vara
nödvändig för att se till att trafiken på nätet flyter.

Det kan även ses som ett hot, mot både fri- och öppen källkod. Programvara och applikationer. Företrädarna för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte lyckats göra sin röst hörd i de pågående förhandlingarna. Dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, förespråkas även av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Det är en av de företagsekonomiska sektorer, som ökar och blomstrar. Trots den ekonomiska krisen.

Vänligen/Jens O.

“Microsoft tar upp åtta patent i stämningen. Två av dem är särskilt uppseendeväckande då de gäller filsystemet fat.
Just dessa patent är något som Linuxlägret länge fruktat kan användas emot det öppen källkods-baserade operativsystemet,
skriver Ars Technica”.

Kampanjen End Software Patents, hänvisar till Bilskifallet. Där även mer kan läsas på FSFs webbplats.
Syftet med stämningen, skulle således vara riktat mot TomToms kunder, inte direkt mot TomTom, eller linuxkärnan specifikt. Utan för att få TomToms kunder, att byta till Microsofts egna produkter.
Microsoft skulle utifrån Bilski, inte ha något stöd för sin hemställan om patentintrång.
Däremot kan kunder vara betydligt mer flyktiga, när det kommer påtryckningar från just Microsoft.

Trenden är nu att allt fler vill konvertera, till fria och öppna system, för att minska den inlåsningseffekt som det medför, att använda sig av proprietära låsta lösningar.
Här går Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i första rummet med ett uppror mot inlåsningen: Kommunernas uppror får stöd från mer än ett håll. De får stöd från FSFE, i sin hållning i inlåsningsfrågan. Marcus Rejås (FSFE), ger SKL stöd i den frågan.
Vi talar både om öppna standarder, vilket borde vara en självklarhet. Men minst lika viktigt, är den fria källkoden och programvaran, för att förhindra inlåsningseffekterna.
Intressant är att Microsoft nu agerar som de gör, när allt fler är öppna och medvetna över effekterna av proprietära system och programvaror.
Det är fullt möjligt att agerandet från Microsoft, är utformat för att förhindra en sådan utveckling.

Harald Welte som har studerat, frågeställningen om FAT implementeringen i linuxkärnan, säger att det inte föreligger några patentintrång.
I bloggposten: Microsoft sues TomTom over FAT patents. Belyser Harald Welte, både TomToms implementering och FAT implementeringen i Linux.

“And MS goes even further. They claim that this lawsuit has no relation whatsoever to Linux, and they’re only targeting
TomTom’s specific implementation of Linux. I have actually reviewed the TomTom kernel sources a number of times during the last couple of years
as part of gpl-compliance reviews.
I can tell you, there is nothing “TomTom specific” in their FAT FS code. It is the plain fat/msdos/vfat file system like in every kernel.org kernel”.

Lagsökningen kan därför anses vara direkt riktad, mot dels fri- öppen källkod, men mot Linux i synnerhet.

Bloggar om:

Microsoft, Fri källkod, Öppen källkod, Fri programvara, Datorer, FAT, Filsystem, FUD, Linux.

Motståndet FRA-lagen, IPRED och liknande galna lagstiftnungar, är långt ifrån dött. Solveig Hellquist är långt ute i skogen och snurrar, om hon tror att IPRED är till för oss som äger upphovsrättsmaterial.
Hon vet helt enkelt inte vad sakfrågan är, och består av för komponenter och skrivningar i lagtext. En sådan inkompetens och opålästhet, är direkt skadlig och måste därför uppmärksammas.

IPRED en sjuk lagstiftning.

All fildelning är inte olaglig utan en förutsättning för internet, när den företrädesvis är baserad på fildelning, tvåvägs kommunikation.
Fildelning av upphovsskyddat material dessutom, så fildelning av upphovsskyddat material är praxis. När det är rätt svårt att undvika det.
Besök en webbplats och du har redan intressant nog, fildelat ett upphovsskyddat material.

Det som finns är mer eller mindre bra upphovsrättslicenser, där upphovsinnehavaren anger vilken upphovsrätt det är.
Ta del av de fria och öppna licenser, vilka gynnar både upphovsrättsinnehavare, företag och distributörer, i en allt större och växande marknad.
Det finns ingen anledning, att uppfinna hjulet fler gånger.

De vilka sitter i vår riksdag och utskott, ser inte ut att veta vad de sysslar med. När de diskuterar upphovsrätt, ja jag har varit med.
Med som ledamot av Svenska Linuxföreningen, föreningen var en av remissinstanserna i dessa frågor. Det här är vårat remiss svar: Föreningens syn på IPRED.
Vi består av både företagare och enskilda, upphovsrättsinnehavare och enbart brukare.
Men likväl tjänar vi alla på den fria fildelningen, av just upphovsskyddat material.

Det här kan liknas vid införandet, av skolplikten 1882. Av så stor vikt är det, för den nya marknaden och för enskilda.
Det är av lika stor vikt för Stat, Kommun och Landsting. När de nu konverterar till att bruka och delta i rörelsen för fri- och öppen källkod (programvara).
Samma metodik skulle mycket väl, kunna anpassas för mediabranchen.

Bloggar om:

IPRED1, Fildelning, Upphovsrätt, Fri Källkod, Öppen Källkod, Datorer, Linux, GNU, GPL.

Slackware 12.2 är att betrakta som en ren uppgradering, med ett par viktiga förändringar. Förutom det uppenbara, med en ny kernel- Linux 2.6.27.7.
Det är förändringen av paketet udev (hårdvaruhanteraren), hanteringen förlyttas från /etc/udev/rules.d/. De regler vilket hanterar drivrutiner och rättigheter, till /lib/udev/rules.d/. Vilket i sig är en intressant förändring.
Det är för att understryka, att det inte är konfigurationsfiler som sådana. Det är systemfiler vilka är distributionsspecfika, tillhörandes kernelfunktion och system.
Dessa filer och inställningar, är inte till för administratören att ändra i, utan är till för distributören. Vid en uppgradering, kommer därför ändringar att skrivas över.

En annan trevlig förändring, det är att nu kommer slackpkg förinstallerad som default. Paketet återfinns i katalogen AP.
Slackpkg ersätter inte pkgtool, utan använder verktygen för installation, avinstallation och uppgradering. Paketet är av Piter Punk.
Det är nog sedan länge, en önskad förändring i pakethanteringen. Annars fortsätter trenden mot en mer sourcebaserad pakethantering, enligt den modell vilket SlackBuilds.org har anammat.
Det är att administratören av systemet, hanterar installationen av programvara via buildscript, i stället för nedladdade binärer.
Buildscript används för att bygga binärer från källkod, enligt den tradition som Patrick Volkerding lanserade med Slackware.

Annars erbjuds inga större överraskningar, när 12.2 får anses vara en stabilisering av de betydligt större förändringar, vilka kom med 12.0, fortsatte med 12.1. Så nästa stora förändring, lär komma i 13.0.
Då med paket som KDE 4 kan tänka, men föredrar själv XFce. Där är det snart dags, för nästa version 2.6.
Annars följer Slackware sin tradition, av en snabb smidig installation, utan något onödigt fluff. Det är raka rör som vanligt, där det som behövs och krävs av en installator ingår.
Det finns säkert utrymme och anledning, att återkomma med en ny genomgång. Efter att ha kört distributionen, under en längre period.

Bloggar om:

Slackware, Linux, Distribution, Datorer, Mjukvara, Öppen Källkod, GPL.

“Jag har bett departementet att titta på möjligheten att lagen bara ska gälla i framtiden.
Att man inte ska kunna ta ut uppgifter om sådant som har skett innan lagen har trätt i kraft, vilket man normalt kan göra
i den här typen av ärenden.[...]

[...]De som ägnar sig åt den typen av retorik vet väldigt lite om vad polisen har för befogenheter.
Men lagen ger skivbolag och andra en möjlighet att kontakta en person som de har fått id på och säga:
Vi har förstått att du använder vårt material, och därför föreslår vi att vi kommer överens om en ersättning.
Det öppnar för en dialog, diskussion och en överenskommelse mellan kunder och producenter. Det tror jag är bra.[...]

[...]Jag utgår från att de flesta producenter är klokare än så. Det här är en väldigt viktigt kundgrupp.
Om alla har ett intresse av att det ska fungera bra med fildelning, för fildelning är i grunden ett bra tekniskt verktyg,
då gäller det att alla bjuder till och gör rätt.[...]

Fetningen i texten, är av mig.

Mig veterligen är det inte brukligt med lagar, vilket överhuvudtaget är retroaktiva (men Beatrice Ask har haft lustiga idéer förut).
Av samma uppfattning är även Karl Sigfrid (m). Det framkom i en intervju av [Ekot] den 21/11-08.

“Min syn på det här är att möjligheten för en rättighetsinnehavare att gå till domstol och agera privatpolis gentemot
internetanvändare måste tas bort”

Men fick även samma känsla, direkt efter Riksdagsseminariet. När det råder stora tveksamheter, runt både IPRED och Telekompaketet.
Annars är det av den anledningen, som upphovsrättsindustrin vill ha en civilrätslig prövning, där bevisbördan är en annan.
Det är även därför de vill idka utpressning, mot just enskilda.
När det är kostsamt att både driva och kanske förlora, ett sådant mål. “Bli stämd på 200 000:-, eller erkänn och betala 3000:-”
Mycket snygt och prydligt, eller hur? Erkänn ett brott du inte har begått, för att slippa de betydligt högre kostnaderna.
Att det fungerar på det sättet, är något vilket Rick Falckvinge (pp), har uppfattat.
Det är maffia metoder och utpressning, vilket de stora bolagen använder. De har tidigare anlitat företag som Mediadefender, vilket enbart förstärker den tesen.

Här är det även dags till att åter påminna, om historien om Sony och Sony rootkit. Kan direkt säga att efter det, “köper jag inga produkter, med Sonys namn”. Det begicks även upphovsrättsbrott mot GNU GPL, i samband med den affären.
Som det här med usb-minnen ytterligare förstärker tveksamheten, när ytterligare ett rootkit, stod att finna.

Anders Widén från Riksdagssvar, har en synneligen bra betraktelse, över hur bloggvärden fungerar.
Det i rellationen till övrig media, vilka tröttnar fort. Bloggare hittade hans gamla artikel.
Satte ny fart på den, återaktualliserade, nya läsare tillkommer och vill skriva under artikeln. Så den är tillbaka och är högaktuell.

Bloggare om:

Rootkit, Sony, IPRED, Telekompaketet, Beatrice Ask, Karl Sigfrid.

Al Gore on Net Neutrality:

En kort intervju med fredspristagaren Al Gore.
Direktlänk till klippet.

Att skydda “nätneutraliteten” är viktigt av den anledningen, när det är en del i och av den pågående demokratiska processen.
Den demokratiska processen riskeras nu, när stora ekonomiska intressen vill förhindra nätneutrallitet, genom starka lobbygrupper i EU.
Genom ljusskygga metoder sprids falsk information, via våra media. Vilka villigt ställer upp, när de tror att det gynnar dom.
Det snedvrider hela debatten, från det som är vesäntligt.
Nu har den så kallade “internetgenerationen”, blivit stämplad som gratisfixerade banditer, av mediaföretag och lobbygrupper.
Mycket tack vare att ett fåtal hörs, via en “megafonpolitik”. Den megafonpolitiken används sedan, som ett slagträ mot nätneutralliteten.

Intressant och tragiskt nog, ställer dessa megafonpolitiker villigt upp. När de tror att det gynnar deras sak, vilket det i praktiken inte gör. Snarare det motsatta förhållandet, är det vilket inträffar.
Det har inte ens med internetgenerationen att göra, utan är enbart en liten chatering som lärt sig använda internetmediet.
Den riktigt stora “bulken”, tar betydligt mer allvarligt på frågeställningarna, när det är fråga om våra mänskliga fri- och rättigheter, vilka nu ligger i farosonen. Det är frågor som FRA-lagen, IPRED och datalagringsdirektivet.
Att påkalla uppmärksamheten via en megafon är en bra idé, men det går inte att diskutera och lösa problem den vägen.

Att använda megafonmetoden, leder enbart till den motsatta effekten, när det inte är en tvåvägskommunikation.
Utan densamma “stuprörskommunikation”, vilket motståndarna använder.
Det får enbart som resultat att omgivningen, kommer att slå dövörat till och slutar lyssna.

Rätt väg är att påkalla uppmärksamheten, för den problematik vilket föreligger.
Det är viktigt med att presentera problematiken, på ett så korrekt vis det går. Därefter förklara innehållet och varför.
Lösningen på det kanske vi får på vänsterpartiets seminarium, onsdagen den 19/11-08:

Obligatotrisk anmälan till: jacob.johnson@riksdagen.se
Frågor: Jacob Johnson, 08 – 786 46 63, 070 – 205 29 47

Seminariet är kostnadsfritt.
Obs: medtag legitimation för riksdagens säkerhetskontroll.

Välkomna!

Jacob Johnson, Riksdagsledamot (v)
EU-nämnden & ers. i Miljö- och jordbruksutskottet
Riksdagen 100 12 Stockholm
08 – 786 46 63, 070 – 205 29 47
jacob.johnson@riksdagen.se

De viktiga direktiven och förordningarna:

Det är på det här viset vilket det skall se ut, när det då som först kan uppstå en dialog.
Påvisa faktainformation, påvisa bristerna, vilka riskerna är och vad som “måste förändras”.
När vi har rätt information går det betydligt lättare, till att nå fram. Det finns något att visa, påvisa och diskutera om.

Några läsvärda länkar:

Joakim Lundblad, Sanna Rayman, Oscar Swartz, Sanna Raymans blogg (Jag tror jag skiter en smula i IPRED-lagen).

Läs även andra bloggares åsikter om:

Telekompaketet, IPRED, IPRED1, Fri programvara, Öppen källkod, Svenska Linuxföreningen, Upphovsrätt

HAX har en del nyheter. Dels med hänvisning till tre postningar, av Monica Horten.
[1], [2], [3]. Dels ett uttalande av Cammilla Lindberg (fp), där hon säger att frågan kommer att tas upp på ministermötet, som en B-punkt den 27 november. Vilket skulle kunna innebära att tilläggen, 166 och 138 inte tas bort. Därmed skulle tillägg 181 och skrivningarna där, mycket väl kunna dessarmeras.

Fortsätter diskussionen om IPRED/Telekompaketet, med en intressant artikel från nättidningen Linux Journal.

“First, attempts were made to sneak an obligation to impose the “three
strikes and your out” approach (rebranded as “graduated response”) into
a complex and irrelevant EU telecoms package. The European Parliament,
to its credit, pushed back, and added several clauses to preserve
fundamental freedoms, like the right to judicial review of any attempts
to cut Internet access.”

Många är av den uppfattningen, att IPRED/Telekompaketet ‘inte skulle vara så farligt‘, efter Åsa Torstenssons (Infrastruktur minister) uttalande. Men så är inte fallet.

“Telekompaketet riskerar ändra på grundförutsättningarna för IPRED1″.

Erik Josefsson har arbetat för EFF, samt varit ordförande för FFII. Numera för Vänsterpartiet i Bryssel.

Från The Open Rights Group:

**Council of Ministers move to delete vital safeguards from EU Telecoms
Package** [pdf]

Det går inte till att negera det faktiska hot, mot fri- och öppen källkod (programvara), vilket IPRED/Telekompaketet orsakar. Lösningen är inte och kommer aldriga att vara attityden, “blunda och ducka”.

Det är lika viktigt nu, som när mjukvarupatent försökte införas, att stå upp för vad vi representerar.
Det har altså inget med *olaglig fildelning att göra*, utan att vår *lagliga fildelning*, vilket nu på allvar hotas.

Det är dags till att sätta klackarna i backen och säga ifrån. Det är även ett faktiskt och ett reellt hot, mot just upphovsrätten.
Våran egen rätt, till vår egen upphovsrätt!!

Läs även: Frida Johansson Metso, förbundsordförande Luf Magnus Andersson, förbundsordförande Cuf
Linda Nordlund, styrelseledamot med ansvar för IT-frågor, Luf, på svt/opinion.

Den nya IPRED-lagen ger skivbolagen stora befogenheter. Med detta riskerar regeringen att lägga brottsutredningar på entreprenad. Det är en utveckling som varken är rimlig eller önskvärd.

Läs även andra bloggares åsikter om:

Telekompaketet, IPRED, IPRED1, Fri programvara, Öppen källkod, Svenska Linuxföreningen, Upphovsrätt, Linux.

Citat Anders Lindbäck:

“I onsdagens CS uttrycker juristen Malin Forsman en misstro mot öppen källkod som inte riktigt stämmer med vad forskningen och erfarenheterna i it-världen visar på. Men så är hon jurist och inte it-expert”.

Samma artikel finns även publicerad, i Svenska Linuxföreningens blogg.
Det står klart att metodiken för utveckling av fri- och öppen källkod (programvara), är den klart överlägsna modellen.
Det är klart intressant att läsa artiklar, som den av Malin Forsman. När debatten om upphovsrätt, är minst sagt i ropet.
Finns det något samband, när fri- och öppen källkod är baserad på, att alla kan ta del av och har rätt till att förändra koden, efter sitt eget behov.

De fyra friheterna:

* The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
* The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
* The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
* The freedom to improve the program, and release your improvements to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.

Det går självklart direkt stick i stäv emot, vad upphovsrättsindustrin står för och påstår. Så det måste ses i ljuset av deras pågående kampanj, i just upphovsrättsfrågan.
Där upphovsrätten måste vara låst och inte kan delas, mellan ett stort antal personer och företag. Det vill säga fildelning, en fullt legal sådan dessutom.
Det vad vi gör talar direkt mot deras tes, “att fri fildelning av upphovsrättsskyddat material, är direkt skadligt för upphovsrätten“.

Nu finns det fler licenser än just GPL.

Svenska Linuxföreningen har som en remissinstans till IPRED, tagit [ds200719] (odt) ställning i den frågan.
Vilket även fins publicerat, i sann öppenhetsanda i bloggen. Föreningens syn på IPRED:

“För att immaterialrätten skall fungera tillfredställande krävs det balans mellan rättighetsinnehavarnas rättigheter på ena sidan och samhällets och dess medborgares rättigheter på andra sidan. Staten kan och fårinte införa lagstiftning som leder till att rätten till ekonomisk ersättning står över medborgarnas rättigheter. Rätten till ersättning och rätten till beivrandet av intrång bör därför läggas på en nivå där efterlevnanden av dessa inte inskränker på medborgarnas rättigheter”.

Vår verksamhet är mycket intressant, även för den offentliga sektorn. När det inte enbart är bara en fråga om pris, utan även en fråga om kvalitét.

Läs även andra bloggares åsikter om:

Fri programvara, Öppen källkod, GPL, IPRED, IPRED1, Svenska Linuxföreningen, upphovsrätt.