Archive for February, 2010
Saturday, February 27th, 2010
Förtroendet för rättsstaten och rättstryggheten den rubbas, när personer som Jim Keyser, eller mutpolisen som han även kallas. Polisen som fick tjänstledigt av Åklagaren Håkan Roswall, för att arbeta för upphovslobbyisterna, Warner Brothers. Det var Jim Keyser som utförde den uppmärksammade razzian av TPB, på uppdrag av åklagaren Håkan Roswall, förmodligen i strid mot svensk lag och efter ett troligt ministerstyre, av av dåvarande justitieminister Thomas Bodström. Nu är Keyser åter i tjänst och ska utreda mål avseende upphovsrättsbrott på internet, men på vems uppdrag? Är det för den svenska polisen, eller på den amerikanska upphovsrättslobbyns vägnar? Det kan vi inte helt säkert veta, med tanke på den historik som föreligger. Det är ett direkt hot och en antites mot de demokratiska principer, vi anser oss leva efter och verka efter. En av de viktigaste grundpelarna i det svenska samhället, polisens våldsmonopol och vår nationella frihet. Vad som står klart efter det är kopplingarna, eller snarare då “hundkopplet” runt vår juridiska nacke och nationella självbestämmande. Sverige agerar som en liten lydig vovve, skäller högt men gnäller ynkligt inför sin husse.
Vad som nu borde utredas är de kopplingar som synes föreligga, mellan den svenska polismyndigheten och lobbyistorganisationer, samt även mot justitiedepartementet som det ytterst ansvariga departement. Hur pass involverat är departementet i vad som pågår, måste få framkomma i offentligheten. Det sätter även ljuset på de ACTA-förhandlingar som pågår och de påtryckningar som utövas, från främmande makt och storföretag. Sveriges agerande innebär ett direkt undersättande av rättstrygghet, transparens och ett avkall på de mänskliga fri- och rättigheterna. Sveriges agerande bryter även mot de fria marknadsprinciperna, när nu mäktiga särintressen otillbörligen får råda och tillåts, att direkt påverka vår lagstiftning. Samma särintressen som nu till synes, söker ytterligare påverka vår lagstiftning. En gång en gräddfil in till lagstiftaren, alltid en gräddfil in, åtminstone in till den nuvarande.
Här måste det nu till en revision och översyn, av både departement och av polismyndigheten. Blir det ett maktskifte i September efter riksdagsvalet, bör det bli ett av den nya regeringens premierade uppgifter. Det kommer att bli en nödvändighet, för ett upprättande av det nu skadade förtroendet. Det nu synnerligen skadade förtroendet, skadar enbart den demokrati och de spelregler som gäller. Åsidosätts de på det sätt som gjorts, undermineras rättsstaten och ytterst samhället (Maria Ferm, Mats Pertoft mp). Det är i sig ytterligare en diskussion, som med nödvändighet måste föras i det offentliga rummet och få gehör. Den bredare diskussionen om våra demokratiska principer i mer generella termer, i all den stund den överhuvudtaget förs numer. Det oturliga läge vi har idag, påminner mer om ett medeltida maktcentralistiskt och teokratiskt system, än det är av ett äkta liberalt dito.
Posted in Grundlagen, Immaterielrätt, Korruption, Liberalism, Mänskliga Rättigheter, Politik | 2 Comments »
Thursday, February 18th, 2010
Birgitta Ohlsson blir intervjuad om HBT, de mänskliga fri- och rättigheterna i EU. Nyligen blev vi varse, hur det fungerar, här hemma i Sverige (Amanda Brihed). Att det tummas friskt på dessa här hemma, har vi mer än väl blivit varse (Jesper Nilsson). På det sätt som samhället har utvecklats på de senaste åren, är det föga märkligt att så sker. Det är rejält beska droppar, rakt in i det svenska folkhemmet. Alla trodde på den svenska demokratin och rättsstaten, den goda staten som är till för medborgarna och den enskilde individen. Nu vet vi betydligt bättre, hur den ser ut och arbetar. Hoppas att uppvaknandet svider i skinnet, på de vilka har sussat sött på lilla örat. Det är ett uppvaknande som kommer ge kalla kårar över ryggen på folkhemsidéalisterna, vad de trodde på var sanningen om Sverige. Nu hädanefter vet de betydligt bättre, vad de har att vänta sig. Ingen pardon mot de vilka avviker från den fastslagna normen, eller vill avslöja felaktigheter och den skit som råder. Myndigheter sviker medborgarna- skattebetalarna, eller det mer modernistiska och kundorgenterade … Köparna av socialatjänster? Känns det tryggare nu?
Håll käft och sitt i båten – ett svenskt gisslandrama på tomgång: Skriver Louise Persson. Kan det bli bättre? Kanske inte. Men vi måste ge mothugg mot de, vilka söka förtrycka och förnedra oss. Annars får vi aldrig till en förändring och en förändring måste till, annars halkar vi ytterligare på antidemokratins utförsbacke. Samhället trampar då enbart vidare ner, de mänskliga rättigheterna i backen och vi står som förlorare.
Det innebär en tuff kamp och ett hårt motstånd, från de småpovar som sitter där på sin tron. Troendes på sin gudalika makt, över den enskilde lille människan. Men många små kan bli rätt så stora, när det väl vill sig. Så se upp ni alla småpovar, vi ser och bevakar er. Vi ser och hör er nog, vi vet vad vi vill. Vi ska återvända till den riktiga rättsstaten, där även den lille räknas. Där den lille inte blir till en dörrmatta, under era blytunga myndighetsfötter. Vi är inga dörrmattor, ska ni bli varse.
Intressant
Posted in Mänskliga Rättigheter | Comments Off
Wednesday, February 17th, 2010
Det finns ingen ursäkt för det beteende, vi ser hos vissa handläggare. I det här fallet är det arbetsförmedlingen och arbetsspykologer, som tappar greppet om sina egna arbeten och yrkeskunskap. Att bete sig som de gör mot personer, måste kallas för dilletanteri, bristande yrkeskunskap och tjänstefel. Att som arbetspsykolog, eller överhuvudtaget så totalt nedgradera människor som man är satt att hjälpa, gränsar till infantilism. Att så totalt nedvärdera en annan person, bakom en yrkestitel gör man bara inte. Frågan är vad hälso- sjukvårdslagen, säger i det här fallet.? Men oavsett lagen, får sådant överhuvudtaget inte ske. Läs Amanda Briheds kontakter, med Arbetsförmedlingen och arbetspsykolog. För att jag är så himla förtvivlad och uppgiven. Igen. Det är ett riktigt ramaskri, över det sätt som handläggarna beter sig mot en utsatt person:
“Till de arbetspsykologer som envisas med att skriva i utredningsunderlag och presentationsunderlag att jag är en HAN som behöver få utrymme hos en arbetsgivare att LÅTSAS vara en HON. Som envisas med att jag behöver en arbetsgivare som LÅTER mig vara TRANSSEXUELL på HELTID. Som om jag överhuvudtaget hade ett VAL.
Till de människor som hävdar att det jag behöver är en arbetsgivare som låter mig vara transsexuell på heltid för att jag behöver uttrycka min SEXUALITET PÅ HELTID.
Som om jag sprang runt i orange hotpants och rosa boa på arbetet, hade gruppsex fem gånger innan lunch varje arbetsdag och förväntade mig en jävligt stor julbonus varje år för min fantastiska lockiga frillas skull. I wish. Världen kanske skulle vara ett bättre ställe då?”
Så får det absolut INTE gå till. Det tyder på ett negligerande av fakta, över vad transsexualism är och innebär. Det bryter mot både etiska värderingar, samt mot den värdegrund som råder. Kan man inte bete sig som en människa, skulle kanske en svinstia passa bättre. Har inte varit med om något liknande, trots att jag arbetat inom offentlig vård sedan 1983. Det bryter mot allt, vad vett och sans heter. Vore det upp till mig, skulle dessa personer sparkas omgående. Avlegitimeras som psykolog och betala skadestånd, för att sedan sparkas ut. Det finns ingen ursäkt, för hur ett sådant beteende förklaras eller bortförklaras. Det finns helt enkelt ingen sådan ursäkt, eller bortförklaring. Vad som sker och har skett, är inte mer eller mindre än ett brott mot de mänskliga fri- och rättigheterna. Det här ska vara Sverige 2010, men det ser snarare ut som … Ja jag vet inte vad, historiens sophög kanske, den som Dr. Lundborg tillhör.
Posted in Arbetsförmedlingen, Transsexualism | 2 Comments »
Sunday, February 14th, 2010
NATO går till massiv offensiv i Helmand södra Afghanistan [DN]. Kan det vara lösningen och slutet för Talibanerna, som det utannonseras? Vad jag kan se har de inte förstått, att det inte är antalet i talibanmilisen som är problemet. De kan döda alla Talibaner utan att vinna kriget, när kriget i praktiken förs mot det afghanska folket. Samma problem hade det forna Sovjet på 1980-talet, vilket ledde fram till förlust och senare till Sovjetunionens sammanbrott 1988. Samma misstag gjorde USA i Vietnam, under 1960-70-talet. Samma misstag som i Falluja [DN] Iraq, kan bli följden av den nya offensiven. Det är för sent att gå till några storoffensiver, mot det gerillakrig som nu föreligger. Offensiver används mot arméer, inte mot en manifest gerilla. Det fick Frankrike betala dyrt för, under 1950-talets Saigon och kriget där.
Det är enbart samma gamla lösningar, vilka senare visat sig vara stora misstag. Skillnaden på nu och då är, att Sverige nu är djupt involverat i krigets Afghanistan. Vi för altså en aktiv strid mot det afghanska folket, inte bara mot en liten Talibanmilis. Det är vad som måste förstås, helhetsbilden och inte den politiskt motiverade synen. Den doktrinen sitter fortfarande fast i en kallakrigets doktrin, baserat på ww.2 och inte den nuvarande krigsskådeplatsen. Att fortsätta med samma metoder som det nu används, är enbart kontraproduktivt. Idéerna och kunskaperna över hur det ska bedrivas föreligger sedan lång tid tillbaka, men är inte det politiskt korrekta. Det politiskt korrekta kan således ge monumentala bakslag, i den krigsföring som berivs. Krig kan bara utföras på den angivna skådeplatsen och under de givna förhållanden som råder, inte inne från ett ombonat regeringskansli eller parlament. Där anges reglerna och ramarna, inte hur den direkta striden förs. Står det i konflikt med vad som anges från de militära ledarna, måste situationen gå till en ny bedömning. Ska vi vara där och delta, eller dra oss ur? Som situationen är, finns det inte många valmöjligheter. Antingen axeptera kriget och krigets vilkor som de är, eller dra sig ur.
Posted in Afganistan, Helmand | Comments Off
Friday, February 12th, 2010
Vi måste våga ifrågasätta i vilket syfte vissa politiker, skriver på det sätt som de gör. I Dagens Samhälle skriver moderaten Catharina Carlsson: “Våga ifrågasätta för barnets skull”. Men för vems skull är det egentligen för och vad har det för innebörd? Det är mer ett inlägg om att det är vissa personer, som inte borde FÅ skaffa barn.
“Samhället vill i dag ”normalisera” alla och sortera dem under rättighetslagar. Detta utan hänsyn till att det kan handla om personer som saknar förmåga att förstå sitt eget bästa.”
Vad som kan tänkas vara “vissa” personer kommer en bit ned:
“Polariseringen mellan historisk tvångssterilisering och dagens signaler om ”normalisering” för alla kan kränka människor, fast på olika sätt.”
Målet tycks snarare vara en fråga, om att bevara den gamla lagen om tvångssterilisering/kastrering och ett bevarande av den (Lag 1944:133 om kastrering). Vissa grupper i samhället borde således kunna tvångssteriliseras, utan att någon medicinsk grund föreligger. Sören Juvas (RFSL) och Amanda Brihed (Fp), tar upp Catharina Carlssons (m) artikel på [Newsmill]. Amanda har även tidigare, tagit upp frågan om tvångssterilisering i [Expressen] och nu dessutom på Liberati. Det blir nu än mer uppenbart, att den gamla skitlagen måste tas bort. Detta eko av rasbiologi och rashygien skall förpassas till historiens sophög, som Dr. Lundborg.
Sören och Amanda skriver:
“Det otäckaste draget i resonemanget kommer sedan när Carlsson för fram uppfattningen att när personer med utvecklingsstörning drömmer om att bli föräldrar skall sjukvård och förvaltare agera.”
Kan bara instämma i detta och länkar till Amandas senaste bloggpost [link]. Det är inte för barnets eller föräldrarnas bästa, utan för statens och förvaltarens skull. Vissa grupper i samhället ska således förbjudas fortplantning? Då på synnerligen skakiga grunder och utan medicinsk bevisföring. Catharina Carlssons (m), skriver i synnerligen luddiga meningar och frasering. Drar alla med någon typ av handikapp, över samma kam. I synnerhet de vilka har någon typ av mentalt handikapp, ovisst vilka och hur grava de är. Det är tydligen någon typ av “normaltillstånd”, som gäller för henne. I så fall vilket då, vad kan betraktas som ett normaltillstånd? Vad detta normaltillstånd skulle vara och bestå i, framgår inte med någon klarhet. Det beskrivs i synnerligen flyktiga och svepande ordalag. Är det homosexuella, eller kanske transsexuella? Intressant vad personer kan hitta på, för att söka bevisa sina moralismer som fakta.
När moral får gå före fakta, slår det helt fel. Icke faktabaserade påståenden som de Catharina Carlsson (m) svänger sig med, påminner mer om de moralismer vilka KD svänger sig med, på samma vis som den kristna ultrahögern i USA gör. Än vad de påminner om en sann demokratisk insikt och fakta, om de frågor hon söker behandla.
Ursprungligen kom länken till Catharina Carlsons artikel, från bloggen Alliansfrittsverige. FUB har en kommentar, i Dagens Samhälle.
Posted in Catharina Carlsson (M), Lag (1944:133) om kastrering, Mänskliga Rättigheter | Comments Off
