Jens O.

IFP vill detsamma som diktaturregimer redan genomfört

Skivbranschens organisation IFPI, kräver en webbcensur. Samtidigt får de helt godtyckligt tillgång, till personuppgifter via Ipred-lagen.
Privata intresseorganisationer får privatspana, på helt oskyldiga som misstänkta. Hur rättssäkert är det?
Då ekar enbart Åsa Torstenssons litanier, om om ett öppet internet, lika tomt som de på T-Centralen.
[Ny dom påverkar inte Ipredlagen]
IFP vill detsamma som diktaturregimer redan genomfört, där vi redan åset konsekvenserna i länder som Iran och Kina.
Hur mycket och vad som behandlas bakom deras lyckta dörrar, är det ingen som vet i dagsläget.
Privata intresseorganisationer med ett djupt investerat intresse, både upphovsrättsligt och ekonomiskt, får enligt lag masslagra personuppgifter.
Hur kan då rättssäkerheten garanteras och missbruk förhindras, när de är utom all kontroll och kan påstå vad de vill om vem de vill?
Det är mycket obehagliga frågeställningar, när privata företag får större befogenheter än den polisiära myndigheten.
Här får en privat intresseorganisation, bygga upp sitt eget förspaningsregister. För att sedan omgående, kräva en webbcensur.

“Att diktaturer censurerar internet och blockerar sajter och information är inte så förvånande.
Men att västliga demokratier överväger att göra detsamma är desto mer oroande.

Först ut i Sverige med att kräva webbcensur är skivbranschens organisation IFPI, skriver Karl Sigfrid och Victor Möller”.

Vill verkligen Åsa Torstensson, värna om det öppna nätet? Senast var både hon och Henrik Hansson (rådgivare), emot amendment 138, 166 och då garanterat mot CRA (Citizen’ Rights Amendments).
Henrik Hansson var direkt emot en lösning som innebar nätneutralitet, när det skulle föreligga ett köpa sälja förhållande.
Den fria marknaden skulle styra de mänskliga fri- och rättigheterna, när samtidigt företag har intresse av att strypa tillgången.

“Myndigheten ska dessutom ta reda på hur de svenska operatörernas eventuella inlåsningar och trafikprioriteringar
påverkar konsumenter, men även vad de innebär för konkurrensen bland tjänsteleverantörer på nätet”.

Disposition öppenhetsbegreppet

Aldrig någonsin i historien har enskilda medborgare, haft en sådan frihet till kommunikation och till ytrandefrihet. Det syntes nu senast i EU-valet och i dess utgång.
Privatpersoner kommunicerade via applikationer som E-post, Twitter och Facebook. Det sociala näverket, tog sin rätta plats historiskt.
Det upplevs med stor sannolikhet som ett hot mot den politiska hierarkin, när medborgare fritt byter kunskaper och erfarenhet.
Bildar opinion i strid mot de floskler och politiskt fluff, som makthavarna önskar vore det förhärskande.
Samma makthavare som dök rejält på näsan, i det EU-val vi just genomfört. Samma makthavare som drev igenom FRA-lagen och Ipred, ett kommande datalagringsdirektiv och det topphemliga ACTA.
ACTA- handelsavtalet med klara kopplingar till straffrätten, således inget handelsavtal.
Samma makthavare talar nu om öppenhet, frihet och nätneutralitet. Det är inte förenligt, med vad som förelegat. Det kommer i praktiken att öka misstroendet, mot de samma makthavarna.
Att svänga så fort och i en diametralt motsatt riktning, inger inte förtroende för den politiska hanteringen och processen.
I synnerhet som valupptakten nu på allvar kommit igång, inför riksdagsvalet 2010- nästa år.

Transparens behöver vi mer av, i det svenska politiska samfundet. Regeringens Track record (Politikerbloggen), inger inte något stort förtroende.
Amnda Brihed och Elizabeth Catalán Morseby från Nätverket Svart Måndag: “Röstsiffrorna efter Europaparlamentsvalet talar sitt tydliga språk. Piratpartiet äntrade parlamentet och Mp ökade medan de två största partierna i praktiken led en svidande brakförlust”.

Här har vi en alliansregering som i praktiken, förlorat allt förtroende från allmenheten. Samma regering utan synbart stöd, från de egna gräsrötterna.
De hoar nu om öppenhet och frihet, samtidigt som ACTA ligger inlåst på näringsdepartementet, makthungriga privata organisationer får fritt och i hemlighet, lagra personinformation av privata ekonomiska intressen.
FRA får kablarna inkopplade i höst och datalagringsdirektivet- förutsättningen, för ett fungerande Ipred ligger och väntar.
Vem kan lita på vad regeringen, nu tutar om i media?

Etiketter:

Politik, Regeringen, Alliansen, Mänskliga fri- och rättigheter, Europakonvesionen artikel 8.

Tags: Alliansen, IFPI, Mänskliga Rättigheter