Jens O.

Öppet brev om Telekompaketet och de mänskliga fri- och rättigheterna

Telekompaketet är arbetsnamnet på en uppdatering och uppgradering av en handfull direktiv från början på seklet.
Tyngdpunkten ligger på standardiseringar av regler för utrustning och larmnummer, och en harmonisering av reglerna för hur
operatörer ska hantera tillträde till varandras nät och tjänster.
Ett stort och komplicerat projekt redan där.

Sverige och England ligger till exempel långt före Tyskland och Spanien vad gäller avreglering av telekommarknaden, vilket i sig är intressant ur ett nationellt perspektiv, när vi bör ligga i framkanten, inte halka efter som det ser ut nu.
Det är bäddat för konflikter. Vän av ordning kan med rätta fråga sig vad den explosiva upphovsrättsfrågan
gör i ett sådant paket? Svaret är enkelt, den sittande franska regeringens uppfattning om vad Internet är och skall vara:
centralstyrt, fritt från upphovsrättsintrång och framför allt med franskt innehåll.

Sedan långt tidigare har denna inställning väckt ont blod, i samband med en rapport om den europeiska kulturindustrin.
Både Christoffer Fjellner och Olle Schmidt gjorde då viktiga insatser,
för att stödja den franske socialisten och sarkozykritikern Guy Bono och förklarade, med ministrarna Ask och Liljeroths stöd,
att det helt enkelt inte är proportionellt att stänga av medborgare från Internet.
Alltså proportionellt i förhållande till handlingen att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material utan tillstånd
från upphovsrättsinnehavaren. Direkt i samklang med regeringens då färska ställningstagande mot Renforsutredningen.
Dessvärre höll infrastrukturminister Åsa Torstensson inte den svenska fanan lika högt när rådet avslutade sin
förstabehandling av telekompaketet.
Kanske för att hon inte förstått att paketet handlade mer om reglering av innehåll än infrastruktur?

Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör
“lagenligt innehåll”, “lagenliga tjänster” och “lagenliga applikationer”. Finns sådana skrivningar fortfarande kvar.
Med HADOPI som tänkbar Europeisk modell sopas alla sådana nyanser bort. Nu handlar verkligen telekompaketet nästan *bara* om innehåll och
kontroll/övervakning av vad medborgare gör med sina internetabonnemang.
Le domaine d’Anais: HADOPI har passerat Franska Nationalförsamlingen och ligger nu i konstitutionsdomstolen, för att pröva om den är förenlig med Fransk grundlag.
Förslaget att inrätta HADOPI-lagen, “Högsta Myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet” (“la Haute Autorité pour la Diffusion des #uvres et la Protection des Droits sur Internet; HADOPI) börjar ta form.

Majoritetsbeslutet i förstabehandlingen att rättsvårdande myndigheter är högsta instans även på nätet håller i skrivande stund på att förhandlas
bort. Det nästan världsberömda förslaget 138 görs om för att tillåta HADOPI och dess kommande systerorganisationer i EUs medlemsländer.

Direktiven som ska garantera medborgarnas rätt till Internet behöver naturligtvis gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov.
Eva-Britt Svenssons förslag 166 går ut på att inskränkningar i denna rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv.
Men även detta majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet. Det är också djupt oroväckande att europaparlamentets ledamöter inte
röstar för självklarheter som norska Post- og teletilsynets definition av användares rättigheter.
Ingår även i amendment 111, om ett neutralt och öppet internet, “network neutrality”:

Principles of network neutrality:

1. “Internet users are entitled to an Internet connection with a predefined capacity and
   quality.
2. Internet users are entitled to an Internet connection that enables them to
   - send and receive content of their choice
   - use services and run applications of their choice
   - connect hardware and use software of their choice that do not harm the network.
3. Internet users are entitled to an Internet connection that is free of discrimination with
   regard to type of application, service or content or based on sender or receiveraddress”.

.

Norge ligger här i fronten, med NRK:s nya satsning på öppenhet och tillgänglighet.

Ingen majoritet alltså. Begriper de vad de gör?
Förslagen 166 och 138 till Telekompaketet, har nu radikalt skrivits om.
Telekompaketet i sin nuvarande form tillåter HADOPI, styckar upp Internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter
säljas tillbaka till oss som enskilda tjänster.

Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas eventuella ansvar för innehållet på Internet eftersom inskränkningar i
rätten till detta innehåll riskerar drabba enskilda individer.
Med individen som utgångspunkt kommer rättsäkerheten i fokus, och faktum är att det är just rättsäkerheten
som är en förutsättning för tilltron till elektroniska kommunikationer överhuvudtaget.
Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt och lönsamt Internet dämpas eller helt utebli.
Lagförslagen om hemlig teleavlyssning, FRA, trafikdatalagring och IPRED har också en ekonomisk konsekvens.
Det förvånar att inte en borgerlig regering kan läsa just den skriften på väggen.
De nuvarande skrivningarna till Telekompaketet, öppnar upp för en diskriminering av programvara, applikationer och tjänster. Långt bortom den differentiering som av tekniska skäl ibland kan vara
nödvändig för att se till att trafiken på nätet flyter.

Det kan även ses som ett hot, mot både fri- och öppen källkod. Programvara och applikationer. Företrädarna för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte lyckats göra sin röst hörd i de pågående förhandlingarna. Dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, förespråkas även av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Det är en av de företagsekonomiska sektorer, som ökar och blomstrar. Trots den ekonomiska krisen.

Vänligen/Jens O.

Tags: Amendment 138, HADOPI, IPRED, Telekompaketet