Två viktiga steg i bloggvärden, mot en ökad axeptans
January 11th, 2009 | by jens |Två viktiga steg och intressanta har nu tagits i bloggvärden, de stegen togs av Anders Widén och av Erik Hultin (c). Där nu Hultin har väckt CenterUppropet till liv, efter en period av stillestånd.
Den viktiga frågan är för ögonblicket IPRED1 och IPRED2, där Erik Josefsson (v), nu startar en djupare granskning av IPRED2.
- 1. Meddelande från kommissionen om följderna av EG-domstolens dom av den 13 september 2005.
- 2. Förslag till Rådets rambeslut om stärkta straffrättsliga åtgärder mot intrång i immateriella rättigheter.
- 3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter.
- 4. Uttalande från Kommissionen om att patent omfattas av direktivets tillämpningsområde.
- 5. Information om rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper.
- 6. Europaparlamentets översikt över behandlingen av IPRED2.
IPRED2 omfattar straffrätt på EU nivå som ett direktiv, i stället för en enskild lag. Efter det att den drogs tillbaka som ett straffrättsligt rambeslut, efter EG-domstolens dom C-176/03 den 13 september 2005.Mer om IPRED2 tillhandahåller FFII.
Det finns mycket här att belysa, när det inte var detta som Alliansen gick till val på. Vilket i sig kan betraktas som ett brott mot, det sociala kontraktet [1], [2], [3].
[...]Vignon bygger den europeiska modellen, i motsats till t ex den nordamerikanska, på ett tydligt kontrakt mellan individ och stat, där staten/det offentliga garanterar att en rimlig välfärdsnivå kan upprätthållas – mot att individen uppfyller sin del av kontraktet, dvs arbetar och betalar skatt[...].
Det är altså det kontraktet, som har brutits efter valet 2006. Sophiaalbertina belyser de aspekterna och hur det har föranlett kritik, när det bryter de socialliberala tankarna och idéerna, inom både (fp) och (c).
Det sociala kontraktet, är en viktig del i det svenska samhället. Demokrati, lika rättigheter, tillgång till det skydd som samhället ger oss. Den offentliga vården, är ett sådant exempel. Ingen skall riskera, att hamna utanför i brist på egna medel. Där vi alla gemensamt bidrar till detta solidariskt, när fördelarna överskrider nackdelarna.
Just sjukvård är ett lysande exempel, på de fördelar det medför. Avstå en liten del, för att vinna något mer och bättre.
Det blev en längre utvikning från IPRED, men nödvändig för en djupare förståelse för det brott, som Alliansen har begått mot oss medborgare. Det brottet fördjupas via lagstiftningar som IPRED, ACTA och FRA-lagen. Det bidrar till ett djupnande politikerförakt, när de drar tillbaka allt vad de tidigare har sagt sig stå för. Det bryter även mot de värderingar, som gräsrötterna inom partierna står för.
De känner inte igen sig, i sina egna partier. Hur skall de kunna motivera medborgare, att rösta på deras parti, när topparna omgående drar sig tillbaka och beslutar något helt annat?
Just nu ser det statistiskt bra ut för Alliansen, men vad kommer att inträffa när det blir allvar? När information når ut och blir förstådd, av en bredare allmenhet, som nu hålls ovetandes av en flat media?
Vilka poänger tror media, att de vinner på sin flathet? Fler sålda nummer och lästa artiklar? Är det därför de tillåter, Alliansen och den politiska toppen hållas?
Bloggar om:
IPRED2, FRA, Datalagringsdirektivet, Det sociala kontraktet, Demokrati, Politik, Alliansen.
Tags: ACTA, Datalagringsdirektivet, Demokrati, FRA
By Anders Widén on Jan 11, 2009
Media ägs helt enkelt av det man förr kallade kapitalister. Media tycker alltså att det är bra att moderaterna är största parti och i regeringsställning eftersom de flesta nya unga moderater som nu sitter i riksdagen samtliga har gått TIMBRO:s kurser i Neo-nyliberalism – att marknaden ska vara totalt fri och oreglerad och att skatten ska vara platt och helst ingen alls för då kan man maximera vinsterna och alla kan bli kunder och tvingas köpa egna försäkringslösningar istället för att ingå i ett allmänt socialförsäkringssystem.
tidningarna ägs till minst 90% av sådana intressen. De politiska ledarredaktionerna är helt och hållet megafoner åt en liberal till neoliberal ståndpunkt.
När jag pratar med sossar är de förtvivlade, de får inte ut sina nyheter, sina protester mot regeringen. De påstår att de näst intill blockeras av den borgerliga pressen.
Det är en sak jag ska börja rota i. om det verkligen stämmer.
By jens on Jan 11, 2009
Hej Anders.
Är det på det viset, är det rätt skandalöst. Dessutom inte helt otroligt, när det är så pass stora politiska värden som står på spel.
Det vore fint med riktiga kommentarer, från de som försöker komma ut och in i media. Har de problem, är det förståeligt att vi har det.
Det har troligen även med medias egen självbild att göra, där det bara är de som vet och kan. Samma självbild som vi sett och hört ett otal gånger, från toppolitikerna i Alliansen.
När det är vi, som inte har förtstått.
By Anders Widén on Jan 11, 2009
Jag har pratat flera gånger nu med konstitutionsutskottets ordf. Berit Andnor (s).
Hennes bild är att s och oppositionen har otroligt svårt att nå ut i media.
Flera s-are säger samma sak. De har denna bild av alliansen + media: “De vill oss inte väl”.
Man tror ju gärna att s är mäktiga eftersom de trots allt innehaft regeringsmakt så mycket. Men nu som medlem ser jag ju att det inte funkar riktigt så.
De slåss med näbbar och klor. En kampfond som de startade på 1800-talet, typ, finns kvar och man tigger fortfarande pengar till den för att kunna finansiera politisk kamp…
Jag hoppas kunna ge vettigare svar om några månader. Detta ska jag undersöka.
Det kan också vara så att sossar är oskickliga på att sälja in sina “nyheter” till media.
Men helt klart är att de politiska redaktionerna på de flesta tidningar har en borgerlig agenda. Så är det.
Men som tidigare journalist håller jag inte riktigt med i den bild jag gett här. Som journalist arbetade både jag och de tidningar jag kom i kontakt med demokratiskt på så vis att vi verkligen ansträngde oss att ta in båda parter i varje konflikt exv.
Men på de politiskt drivna sidorna i de största tidningarna är det otrolig slagsida. Måhända även då på de politiska debattsidorna.
Måste finnas forskning på detta. Mediaforskare som statistiskt granskat det hela.
By jens on Jan 11, 2009
Har följt Liza Marklund storyn under dagen, och fått en del länkar och kommentarer. Då angående media, hur deras reaktioner har varit mot bloggare och andra publicister, sina egna publiceringar, som omväxlande har omlänkats och skrivits om.
Det ser ut att följa samma mönster, som du anger om dock i en annan sakfråga. Men sammantaget ger det en mycket obehaglig bild, över hur framför allt riksmedia hanterar frågor.
Det är även en fråga om hur statistik presenteras, beroende vilken tidning det är. Rosmarie skrev om det på Arvidfalk.
By Anders Widén on Jan 13, 2009
Ja, saker får gärna slagsida i media. Det blir också hype kring vissa företeelser. FRA var det ett tag, sen slocknar det…
Jag var i Sudan 1983 (obs 1983) när inbörderskriget bröt ut där. Det dröjde ända till 2007 innan vi i väst fick höra talas om Sudan eller nu kallades det Darfur efter ett specifikt område…
Nu är det rätt tyst igen om Darfur. Men lidandet har ju inte slutat för det…
Det känns lite gräsligt, men för att synas i media måste man skapa Hype – eller konflikt.
* * *
Nå. En sammanfattning är väl att är man lite vänster, eller tror på integritet och frihet och andra humanitära värden, så har man nog att kämpa vidare här på nätet, att skapa nätverk, måhända fler nättidningar och sociala media som Arvidfalk.
Vi har att utveckla oss i frihet för frihet.
By jens on Jan 13, 2009
Men nu har vi börjat, att göra vår röst hörd. Åtminstonne i Mittnytt, vilket är en bra start. Med det i ryggen, kan vi nu gå vidare.